”AI4Research gav forskarna tid att tänka långsiktigt”
Professor Johan Sundström vid Institutionen för medicinska vetenskaper i ett projektsamarbete med Thomas Schön (till höger) kring AI som ett verktyg inom vården inom ramen för AI4Research. Foto: Mikael Wallerstedt.
Vid årsskiftet avslutades AI4Research - Uppsala universitets tvärvetenskapliga satsning som sedan 2020 gett forskare möjlighet att utforska hur artificiell intelligens kan stärka grund- och tillämpad forskning. Thomas Schön, Beijerprofessor i artificiell intelligens och vetenskaplig ledare för AI4Research, hur känns det efter åren med AI4Research?
– Framför allt känner jag stolthet. När vi drog igång var det väldigt få som pratade om att använda AI för forskning och för vetenskap. Det fanns ännu ingen europeisk strategi för AI inom vetenskaperna, och frågor om AI som metod för grundforskning diskuterades i mycket liten skala. Först flera år senare lanserade EU sin samlade satsning på AI in Science och det paneuropeiska initiativet RAISE, som presenterades 2025 för att stärka kontinentens position inom AI‑driven forskning. Så Uppsala universitet var tidiga på bollen och jag känner mig väldigt nöjd med att vi gjorde en så pass stor satsning på det.
– Jag tycker också att vi lyckades skapa något värdefullt för forskarna: en möjlighet att faktiskt få tid att tänka långsiktigt, vilket är ovanligt i dagens akademiska vardag.
Deltagarnas projekt har rört sig inom allt från fysik och medicin till humaniora och samhällsvetenskap – vad har AI4Research betytt för universitetets forskning?
– Den har skapat möjligheter att göra saker som vi inte kunde göra tidigare. Inom områden som har tillgång till stora datamängder så är det här ett verktyg. Områden som fysik och medicin mäter ibland mer än vad man hinner spara ner på hårddiskar. Då måste man bestämma väldigt snabbt vilken data som är relevant och vad man sen ska göra med den, och det är något som måste automatiseras.
– En särskilt spännande trend är så kallade self-driving labs. Vi har haft projekt inom både kemi och solceller där experimentprocessen automatiserats till stor del eller helt och hållet. Varje nytt experiment planeras och genomförs autonomt så att de kan jobba på hela tiden.
– Sen har vi haft grupperingar inom humaniora och samhällsvetenskap som verkligen hoppat på att jobba med AI. Där har det egentligen ännu större potential då det ger helt nya perspektiv på vad teknologin gör med oss. Jag minns bland annat ett projekt som tittade på följderna av autonomt beslutsfattande i socialförsäkringssystemen, det tyckte jag var väldigt intressant.
Kommer samarbeten och idéer från AI4Research att leva vidare?
– Absolut. Jag vet att både gemensamma publikationer och ansökningar har kommit till efteråt. Men huvudgrejen var ändå att forskaren skulle få möjlighet att driva sitt eget projekt så att när man sen gick tillbaka till sin lokala miljö fanns det bra fart i den utvecklingen.
– Dessutom fortsätter universitetet att arbeta strategiskt med AI-frågorna inom ramen för UUniFI, och internationellt märks den satsningen tydligt. EU:s vetenskapliga råd bjöd till exempel in mig för att presentera vad vi gjort här i Uppsala, det är ett kvitto på att AI4Research fått genomslag.
Anneli Björkman
AI4Research
AI4Research var ett universitetsövergripande gemensamt projekt som startade 2020. Syftet var att förstärka, förnya och vidareutveckla forskningen inom artificiell intelligens (AI) och maskininlärning.
Projektet erbjöd forskare från alla universitetets vetenskapsområden möjlighet att utifrån olika kunskaper och perspektiv jobba med både grundforskning om och tillämpningar av artificiell intelligens, utbyta idéer och bygga nätverk.
Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva utgjorde samlingsplats för forskarna under interna sabbatsperioder, samtidigt som de på deltid var kvar på sina hemmainstitutioner. Mellan år 2020 och 2025 deltog totalt 40 forskare varav 26 från teknik och naturvetenskap, 8 från humaniora och samhällsvetenskap och 6 från medicin och farmaci.