Skolor bidrar till studie av biologisk mångfald i skogen
Mahwash Jamy och Tobias Andermann ska jämföra den biologiska mångfalden mellan naturskogar och produktionsskogar, med hjälp av skolelever i hela landet. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Hur skiljer sig den biologiska mångfalden i naturskog och i produktionsskog? Det ska forskarna Tobias Andermann och Mahwash Jamy ta reda på med hjälp av skolelever i hela landet. Eleverna ska samla in jordprover som sedan analyseras, i samarbete med forskare vid SLU och SciLifeLab.
Projektet drivs av Nobel Prize Museum under namnet Forskarhjälpen 2026 och har en tajt tidsplan. Under maj månad ska proverna samlas in och redan i början av oktober ska skolorna få analysresultat från forskargruppen. Sedan ska skolorna hjälpa till att presentera forskningsresultaten i form av postrar, som visas på Nobel Prize Museum i december.
Utgångspunkten för studien är att jämföra olika typer av skogar, berättar Tobias Andermann:
– Vi ska jämföra den biologiska mångfalden mellan naturskogar och produktionsskogar där det har skett kalhuggning. Därför tar vi jordprover och spindelnätprover från båda skogstyperna för att extrahera miljö-DNA (eDNA) från dessa prover.
Det finns plats för för 35 skolor i projektet. Med hjälp av ett nyligen utvecklat AI-verktyg kommer forskarna att välja ut två skogsområden i närheten av varje deltagande skola – ett där avverkning nyligen har ägt rum och ett som representerar en naturskog.
Tobias Andermann, forskare vid Institutionen för organismbiologi. Foto: Mikael Wallerstedt
Samlar jordprover och spindelväv
Eleverna ska samla in jordprover med en sked som läggs i en påsar. I skogen kommer eleverna också att fota och använda en app som talar om vilka växter, svampar eller djur som syns på bilderna. Förutom jord samlar de också in spindelväv, berättar Mahwash Jamy:
– Spindelnät fungerar nästan som ett filter för luften. De är ganska klibbiga, vilket gör att pollen, sporer och DNA-fragment som flyter omkring i luften fastnar i dem. Så det är ett riktigt bra sätt att samla in eDNA-prover från luften.
Sammanlagt räknar forskarna med att få in hundratals prover som dna sedan ska extraheras ur, i samarbete med forskare vid SciLifeLab och SLU. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
När proverna skickats till Uppsala tar forskarnas arbete vid med att matcha dna från proverna med olika organismer i skogen. Sammanlagt räknar forskarna med att få in hundratals prover som dna sedan ska extraheras ur, i samarbete med forskare vid SciLifeLab och SLU.
– Dna finns överallt i miljön. Det finns också många mikroorganismer som vi inte ens kan se med blotta ögat, däribland protister och svampar. När vi har hittat DNA:t kommer vi att söka i referensdatabaser för att se vilken art varje DNA-sekvens tillhör. Vi kommer också att hitta många DNA-sekvenser som inte finns i våra databaser, troligen från arter som ännu är okända, säger Tobias Andermann.
Många okända arter
Forskarna berättar att en stor del av de arter som finns i de svenska skogarna är okända för vetenskapen. Enligt nuvarande globala uppskattningar är till exempel endast en till fem procent av svamparna kända. Forskningsprojektet kommer att kartlägga den biologiska mångfalden, både kända och okända arter, och bidra till ny kunskap om hur den biologiska mångfalden i skogen påverkas av mänsklig verksamhet.
– Det är också ett projekt som drivs av nyfikenhet. Vi vill veta vilka arter som finns runt om i världen och det finns fortfarande nya saker att utforska. Genom att ta reda på vilka organismer som finns i olika livsmiljöer och olika ekosystem bidrar det också till vår förståelse för hur dessa ekosystem fungerar, säger Mahwash Jamy.
En utmaning i projektet är att hitta en naturskog i närheten av varje skola. För att lösa det används en AI-modell som tagits fram av Tobias Andermann och hans kollegor, i ett tidigare projekt i samarbete med Svenska skogsstyrelsen.
Mahwash Jamy, forskare vid Institutionen för organismbiologi. Foto: Mikael Wallerstedt
Data från flygplan och satelliter
Modellen baserar sig på så kallade LIDAR-data från flygplan som har skannat av landskapet i hela Sverige. Dessutom använder modellen även data som härrör från satellitbilder.
– Detta ger oss en mycket detaljerad dataprodukt som vi faktiskt kan använda för att se vilka skogar som ser ut att ha karakteristiken hos naturliga skogar. Modellen lär sig att identifiera dem till exempel genom att titta på variationer i trädhöjd och tillväxt över flera generationer. Det verkar som om små områden med sådana skogar finns utspridda över hela Sverige, så vi hoppas kunna hitta en sådan skog i närheten av varje skola.
Det har utvecklats andra modeller som beräknar åldern på olika skogsbestånd, vilket gör det möjligt att identifiera skogar som avverkades för 40–50 år sedan.
– De kommer att ingå i urvalet i detta projekt, eftersom träden då är tillräckligt gamla för att ha vuxit upp igen efter avverkningen, men ännu inte tillräckligt gamla för att vara representativa för naturskog. Då kan vi jämföra hur den biologiska mångfalden i en naturskog ser ut jämfört med produktionsskogen, säger Tobias Andermann.
Annica Hulth
Forskarhjälpen
- Forskarhjälpen är ett projekt i Nobelprismuseets regi som för samman forskare, elever och lärare. I Forskarhjälpen får skolelever möjlighet att prova på riktig forskning.
- Eleverna får en djupare förståelse för vad ett forskningsprojekt kan innebära, och forskarna får samtidigt hjälp med sin forskning.
- Det lag som presenterar den bästa postern kommer att bjudas in till den officiella Nobelprisceremonin i slutet av året.
- Forskarhjälpen är finansierad av Stiftelsen för Strategisk Forskning.