Göran Gustafssonpriser i teknisk fysik till Uppsalaforskare

Göran Gustafssons Stiftelse består av två stiftelser med olika inriktning där den ena delar ut priser inom medicin och teknisk fysik vid Uppsala universitet, samt inom teknisk fysik vid KTH. Det stora Göran Gustafssonpriset vid UU/KTH utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 3,75 miljoner kronor, fördelat under tre år. Pristagarna är högst 36 år.

I år går det treåriga priset vid UU till Patrick Sandoz, som föddes 1988 i Schweiz och studerade vid EPFL i Lausanne där han tog sin kandidat-, master- och doktorsexamen, den sistnämnda i bioteknik. Hans forskning befinner sig i skärningspunkten mellan materialvetenskap och cancerimmunologi och inriktar sig på att utveckla tillförlitliga modeller av mänsklig vävnad i så kallade mikrofysiologiska system. Parallellt använder forskargruppen sensorer och optiska verktyg som kan karakterisera både de molekylära profilerna och de mekaniska egenskaperna hos tumörer, såsom deras styvhet och fluiditet, utan att behöva störa dem.

– I slutändan hoppas jag att detta arbete bidrar till en bättre förståelse av hur tumörer undviker immunsystemet, och kanske till smartare sätt att utforma eller testa behandlingar, särskilt för cancerformer som fortfarande är svåra att behandla, säger Patrick Sandoz.

Vad planerar du att använda forskningsbidraget till?

– Bidraget kommer främst att finansiera en ny forskartjänst i mitt laboratorium som ska genomföra ett projekt där så kallad Brillouin-mikroskopi kombineras med våra 3D-mikrotumörplattformar. Brillouin-mikroskopi är en kontaktlös, helt optisk teknik som kan kartlägga cellernas mekaniska tillstånd under olika förhållanden.

Växelverkan mellan elektroner och nanofluidik

Göran Gustafssons Stiftelse delar också ut ett mindre pris till yngre forskare som består av ett engångsbelopp för forskning på 1,25 miljoner kronor. Det ettåriga priset vid UU går i år till Sergii Shylin vid Institutionen för kemi-Ångström respektive Chenyu Wen vid Institutionen för elektroteknik.

Sergii Shylin bedriver forskning om hybridmaterial för omvandling och lagring av solenergi. Mer specifikt fokuserar han på hur stark elektronväxelverkan, som uppstår till följd av ovanliga oxidations- och spinntillstånd hos metallkärnor, kan förbättra energi- och laddningsöverföringsprocesser. Han disputerade i kemi vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz 2017 och hade sin första postdoktorala tjänst vid Max Planck-institutet för kemi i Mainz. År 2022 tillträdde han en forskartjänst vid Institutionen för kemi – Ångström.

Chenyu Wen disputerade i elektronik vid Uppsala universitet 2019. Efter postdoktorala tjänster vid Delfts tekniska universitet och Wageningen University & Research i Nederländerna återvände han 2024 till Uppsala universitet som biträdande professor vid Institutionen för elektroteknik. Hans forskning fokuserar på nanofluidik baserad på nanoporer, inklusive tillämpningar inom enkelmolekylär avkänning och joniska neuromorfiska enheter. Hans nuvarande projekt är ”Hydrauliskt tryck i nanofluidik: från teoretiska modeller till nya praktiska styrmetoder i nanofluidiska enheter”.

Anneli Björkman