Anna Sakovich: ”Jag lär mig mycket av mina studenter”

Kombinationen av forskning och undervisning är vad Anna Sakovich, universitetslektor vid Matematiska institutionen; Geometri och fysik, uppskattar mest med sitt jobb.

– Jag gillar variationen. Det skulle inte passa mig att bara forska eller bara undervisa. Jag lär mig mycket av mina studenter, säger hon.

2022 tilldelades Anna Sakovich UTN:s pedagogiska pris för sina insatser i kusen Envariabelanalys och 2024 fick hon Uppsala universitets pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

– Jätteroligt, säger hon, och på frågan om varför hon tror att just hon belönades svarar hon att det kan vara för att hon är mån om att lyssna på sina studenter.

– Många tycker att matematik är svårt, så det handlar mycket om att visa att det inte är skrämmande. Det är inte alltid självklart från början varför man har användning för det i sin utbildning, därför försöker jag anpassa undervisningen utifrån studenternas olika inriktningar. På någon senare kurs brukar polletten trilla ned och de förstår varför de behöver matematik.

Lämnade Belarus för en akademisk karriär

Anna Sakovich läste kandidat- och masterprogram i matematik i sitt hemland Belarus. Det var hennes pappa, som själv är forskare och regimkritisk, som uppmanade henne att söka sig utomlands för att få bättre karriärmöjligheter. 2007 kom hon till Sverige för att doktorera på KTH. Efter postdok på MSRI Berkeley, Max Planck Institut för Gravitationsfysik i Potsdam-Golm och Wiens universitet blev hon anställd på Uppsala universitet 2016.

– Min forskning rör främst matematisk relativitetsteori och geometrisk analys, främst problem som rör sig om begreppen massa och masscentrum i den allmänna relativitetsteorin. Inom det området finns gott om problem som inte är lösta, säger Anna Sakovich.

För att förklara vad geometrisk analys kan vara, för någon som inte är insatt, använder hon såpbubblor som exempel. Medan deras storlek kan variera är formen alltid densamma: en sfär. Detta beror på att ytspänningen tvingar såpbubblans yta att anta den mest effektiva, runda, formen.

– Arean minskar men volymen är konstant, där har vi ett matematiskt problem.

Utvecklar verktyg för att förstå universum

Första steget i matematisk forskning är att formulera en förmodan. Om problemet till exempel handlar om svarta hål gäller det att förklara vad det är. Ett svart hål karakteriseras av att ljus inte kan ta sig därifrån, något som går att beskriva matematiskt.

– Sedan måste man härleda allting man kommer fram till därifrån, man får inte ta något för givet, säger Anna Sakovich.

Medan en rymdfysiker snarast arbetar med observationer utifrån olika parametrar försöker matematikern finna aspekter som kännetecknar exempelvis svarta hål generellt. Tillämpningen för den här typen av forskning kan vara när man behöver lösa ett problem där Newtons mekanik inte räcker till.

– Det finns modeller som visar exempelvis expansionen efter Big Bang. För att jämföra universum med en modell krävs verktyg, och det är de som vi matematiker försöker utveckla, säger Anna Sakovich.

Ett socialt och omväxlande arbete

Utöver forskning och undervisning är hon även ansvarig lärare för kandidatprogrammet i matematik och arbetar mycket med att säkerställa utbildningens kvalitet. Under de senaste åren har Anna Sakovich även handlett sin första doktorand, som kommer att disputera i juni 2026.

– Det känns stort! Vi är en liten grupp som forskar på det här området, så det är roligt att någon har fastnat för just det, av alla kurser som finns på universitetet, säger hon.

Som forskare har Anna Sakovich kollegor över hela världen. De hon har närmast samarbete med befinner sig på andra universitet, vilket innebär både zoommöten och resor.

– Folk tänker kanske att en forskare i matematik bara sitter på sitt kontor och räknar men det är ett socialt jobb där det händer mycket!

Sigrid Asker