Blåkortet ska attrahera högkvalificerade migranter – framgången dröjer

Tidigt 2000-tal började man inom EU diskutera hur medlemsländerna på bästa sätt skulle kunna attrahera högkvalificerad arbetskraft från övriga världen. 2009 lanserades det så kallade EU-blåkortet.

– Namnet anspelar på det amerikanska ”green card” men till skillnad från det innebär blåkortet inte permanent uppehållstillstånd, säger Micheline van Riemsdijk, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och författare till rapporten Det reviderade EU-blåkortsdirektivet: En studie om Sveriges migrationspolitiska system för högkvalificerade tredjelandsmedborgare.

– Tanken var att generera bättre konkurrens om högkvalificerad arbetskraft. I praktiken har det dock varit få som faktiskt ansökt. Många känner helt enkelt inte till att blåkortet finns.

Tyskland sticker ut

I Sverige har endast 418 EU- blåkort utfärdats under en tioårsperiod. Det kan jämföras med att det bara under 2022 utfärdades 8317 nationella uppehållstillstånd till högkvalificerade migranter. Inte heller i övriga EU har EU-blåkortet fått det genomslag man hoppats på.

– Undantaget är Tyskland, som står för är 72 procent av alla blåkort som utfärdades under 2024, säger Micheline van Riemsdijk.

Detta kan delvis förklaras med att Tyskland haft lägre lönekrav för blåkortet än de flesta andra EU-länder, men också med att man i större utsträckning har informerat om blåkortet och dess fördelar. Till skillnad från svenskt nationellt uppehållstillstånd är blåkortet inte knutet till en arbetsgivare under två år utan gäller fortsatt även om innehavaren byter jobb. Regelverket tillåter tre månaders arbetslöshet under de första två åren och därefter sex månader. Det går också att byta befattning hos samma arbetsgivare utan att förlora EU-blåkortet.

– Blåkortet är mer flexibelt både för arbetsgivare och migranter, säger Micheline van Riemsdijk, som menar EU-länderna, förutom Tyskland, helt enkelt inte har lyckats marknadsföra blåkortet.

– Det har varit oklart var ansvaret ligger och reglerna har upplevts som krångliga.

Reviderat blåkort ger fler fördelar

I januari 2025 lanserades en reviderad version av EU-blåkortet i Sverige, med syfte att öka attraktionskraften. Lönetröskeln sänks från 1,5 gånger till 1,25 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen, kravet på anställningstid sänks från ett år till sex månader. Det har också blivit möjligt att byta till en annan högkvalificerad anställning utan att ansöka om nytt EU-blåkort. Det finns nu också bättre möjligheter att byta från andra typer av uppehållstillstånd till EU-blåkort utan att lämna landet.

– En nackdel som kvarstår är att om en migrant har barn måste barnet försörja sig självt när det fyllt 18 år. Vid nationellt uppehållstillstånd går gränsen vid 21, säger Micheline van Riemsdijk.

Efter att reglerna reviderades har ansökningarna om blåkort ökat något i Sverige. De flesta sökande jobbade redan i landet och hade tidigare haft nationellt uppehållstillstånd.

– Inom EU i stort har intresset också ökat.

Micheline van Riemsdijk vill samtidigt betona att blåkortet bara är en liten del i processen att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Här behövs en helhetssyn.

– Det handlar bland annat om jobbmöjligheter och livsstil. Man stannar inte i landet om inte hela familjen trivs, säger hon.

Sigrid Asker