Fem forskare vid Uppsala universitet får anslag av ERC

De fem forskare vid Uppsala universitet som får ERC Advanced Grant är:

Eszter Borbas, professor i syntetisk molekylär kemi vid Institutionen för kemi – Ångström har tilldelats 2,5 miljoner euro, motsvarande cirka 27,2 miljoner kronor, över fem år för projektet ”Reimagining the nitrogen economy with lanthanide photocatalysts".

Projektet syftar till att utveckla nya sätt att använda kvävgas i syntes för att hitta alternativ till Haber-Bosch-processen, den idag dominerande metoden för att industriellt omvandla kvävgas till ammoniak. Ammoniak behövs vid tillverkningen av till exempel läkemedel, plaster, sprängämnen och inte minst konstgödsel. En stor nackdel med Haber-Bosch-processen är att den resulterar i stora utsläpp av koldioxid.

Metaller som kan katalysera kvävefixering

Eszter Borbas forskargrupp har nyligen upptäckt att en grupp metaller som kallas lantanider kan katalysera kvävefixering. Anslaget från ERC innebär att de får möjligenheten att utforska de här nya katalysatorers förmåga både för syntes av ammoniak och för direkt omvandling av kväve till gödningsmedel och andra kvävehaltiga föreningar.

Dan I Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tilldelas 2,5 miljoner euro, motsvarande ungefär 27,2 miljoner kronor över fem år för projektet ”Evolution av heteroresistens”.

Projektet fokuserar på heteroresistens (HR), en resistenstyp som är vanlig hos många bakteriearter och olika typer av antibiotika. Det innebär att en liten andel bakterieceller i en population är resistenta mot antibiotika. Under en antibiotikabehandling kan en snabb tillväxt av de resistenta bakterierna då ske vilket gör att behandlingen misslyckas. Att upptäcka de resistenta cellerna är svårt eftersom de är så ovanliga. Dessutom är resistensen genetiskt instabil vilket betyder att en resistent bakterie snabbt kan förändras och bli känslig för antibiotika. Detta gör att det blir svårt för laboratoriet och läkaren att välja rätt antibiotikum.

Undersöka hur heteroresistens uppstår

I projektet kommer nu Dan I. Anderson och hans forskargrupp undersöka hur heteroresistens uppstår, hur den kan påskynda utvecklingen av stabil resistens och öka horisontell överföring av resistensgener.

– Vårt arbete förväntas leda till förbättrade behandlingsmetoder och diagnostikmetoder, vilket i slutändan kommer att minska död och sjukdom hos patienterna och samhällets sjukvårdskostnader, säger Dan I. Andersson.

Katja Petzold, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tilldelas 2,5 miljoner euro, motsvarande 27,2 miljoner kronor över fem år för projektet DynaMech.

I projektet ska forskarna undersöka hur RNA-molekylerna som bär och verkställer genetiska instruktioner, beter sig inne i levande celler. Molekylernas form förändras ständigt beroende på den omgivning de befinner sig i, vilket i sin tur påverkar deras funktion. En hypotes är att de här formförändringarna hjälper cellerna att snabbt reagera på stress, infektioner eller förändringar i omgivningen. RNA-molekylerna styr också grundläggande processer – från genavstängning till hur virus som hiv förökar sig.

RNA-molekylers form inuti levande celler

I projektet kommer nu forskarna att söka svar vilka former RNA-molekyler tar inuti en levande cell och vad som avgör det.

– För att ta reda på detta använder vi banbrytande tekniker, däribland NMR-spektroskopi – i princip en form av magnetkamera för molekyler – för att direkt observera RNA inuti mänskliga celler och bakterieceller. Svaren kan öppna upp helt nya vägar för att utveckla läkemedel som låser fast RNA i inaktiva former, till exempel i cancerceller eller läkemedelsresistenta bakterier, säger Katja Petzold.

Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Institutionen för freds- och konfliktforskning samt föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, har tilldelats 2,5 miljoner euro, motsvarande 27,2 miljoner kronor, över fem år för projektet “The International Politics of War Crimes”.

Syftet är att studera hur politiken förhåller sig till krigsbrott, eftersom den internationella humanitära rätten i grunden är en politisk överenskommelse.

En global databas över potentiella krigsbrott

Inom projektet kommer forskarna först att skapa en global databas över potentiella krigsbrott utifrån rapportering i media och av internationella organisationer. Dessa data kommer sedan att användas för att studera frågor som exempelvis vilka typer av krigsbrott som får mest politisk och rättslig uppmärksamhet, hur andra stater bemöter anklagelser om krigsbrott (genom bestraffning eller eftergivenhet) och huruvida detta agerande i sin tur påverkar hur krigets lagar efterlevs.

Valbona Muzaka, professor vid ekonomisk-historiska institutionen har tilldelats 1 280 075 euro, motsvarande 14 miljoner kronor, över tre år för projektet ”Transforming Global Health Issues into Financial Assets”.

Projektet ska undersöka vad som händer när globala folkhälsofrågor blir nästa investeringsområde för privat finansiering.

Globala hälsofrågor blir till investeringsmöjligheter

Allt fler globala samhällsutmaningar finansieras idag med hjälp av privata investerare som förväntar sig avkastning. Globala hälsomål var ett av de första områdena där denna utveckling tog fart. När vinstdrivande kapital blir en del av finansieringen påverkas dock inte bara hur insatser genomförs, utan också vilka mål som prioriteras och hur de utformas.

Med utgångspunkt i sex fallstudier undersöker projektet hur vissa globala hälsofrågor omvandlas till investeringsmöjligheter. För att locka privata finansiärer måste hälsosatsningar anpassas till investerares krav på risk och avkastning, vilket får konsekvenser för framtida prioriteringar och den globala hälsopolitiken.

– I takt med att privat finansiering framställs som nödvändig för att möta globala hälsoutmaningar blir det allt viktigare att granska dessa nya finansieringsmodeller, deras kostnader och deras effekter på demokratiskt ansvarstagande säger Valbona Muzaka.

Åsa Malmberg