Stor glädje i Uppsala över Nobelpris för Ice Cube

– Uppsala universitet hade en avgörande betydelse för att lägga grunden för hela detta forskningsfält, berättar Erin O'Sullivan, talesperson för IceCube och universitetslektor vid Uppsala universitet.

– Vi var med och grundade prototypen till IceCube, som kallades AMANDA, ett mindre experiment som testade om vi kunde använda is som ett bra medium för att detektera högenergetiska neutriner. Detta gav oss förtroende för att kunna bygga ett experiment i större skala, vilket idag är IceCube.

En som varit med sedan start är Olga Botner, professor i experimentell partikelfysik och tidigare talesperson för IceCube. Samma dag som priset tillkännagavs höll hon en öppen föreläsning på Ångströmlaboratoriet, följt av ett panelsamtal med andra forskare.

Som en nål i en höstack

Neutriner är en form av partiklar som finns precis överallt, men ändå är det ingen enkel sak att detektera dem.

– Att försöka hitta neutriner är lite som att leta efter en nål i en höstack. IceCube registrerar ungefär en kosmisk neutrino varje dag, men registrerar samtidigt ungefär 230 miljoner laddade partiklar, så-kallade atmosfäriska myoner, dagligen , säger Olga Botner.

Neutriner blir synliga först när de kolliderar med en atom. IceCube teleskopet är placerat på Sydpolen för att mäta dessa kollisioner i djupa borrhål i isen. Uppsala universitet och Stockholms universitet har varit med och byggt upp teleskopet, med finansiering från Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Svenska polarforskningssekretariatet har också hjälpt till genom att skicka fältpersonal.

– Vi har varit med i projektet hela tiden från idén och beviset på att ett neutrinoteleskop baserat på is var möjligt, till detekteringen av de första händelserna och fram till den senaste bilden av Vintergatan, säger Olga Botner.

Specialtillverkade kablar

Av cirka fem tusen optiska sensorer i IceCube har cirka tusen byggts och verifierats av svenska team. I samarbete med forskare i Uppsala har ingenjörer vid Hexatronic utvecklat kablar till teleskopet. De är specialtillverkade för djup is och avgörande för att överföra elektrisk ström till modulerna och signaler tillbaka till ytan.

Efter panelsamtalet kommenterade Olga Botner:

– Det här är fantastiskt, en dröm som går i uppfyllelse. När vi började för nästan 30 år sedan så var det inte alls klart att det här var möjligt att genomföra. Och nu är vi där. Vi har gjort ett antal genombrott och forskarvärlden har erkänt detta genom att belöna upptäckten med ett Nobelpris.

Entusiasmerat många forskare

Olga Botner lyfter fram Francis Halzens stora betydelse för forskningen, som initiativtagare till hela IceCube-projektet.

– Han har entusiasmerat ett stort antal forskare och inte minst unga doktorander som kunde bidra till projektet. Han är en väldigt lågmäld person, men ändå rättfram och har behållit den här entusiasmen under alla år. Detta gör att vi faktiskt har blivit fler och fler som är oerhört intresserade av vad man kan åstadkomma och vilka rön som kommer fram från experimentet.

Fler upptäckter lär följa de kommande åren, för det sker en ständig teknikutveckling inom IceCube, berättar Erin O´Sullivan.

– Nu kan vi arbeta vidare med vår vision för IceCube-Gen2, som har en åtta gånger större optisk volym och även inkluderar en radioanläggning för att detektera neutriner med ännu högre energier. Det här är en fantastisk dag för oss, med stor synlighet för IceCube och för svensk astrofysikalisk neutrinoforskning!

Annica Hulth