Ny stiftelse vill bidra till en friskare Östersjö
Den 9 september startar en ny stiftelse som har som mål att bidra till en friskare Östersjö – BalticWaters2030. Stiftelsen ska genomföra storskaliga, åtgärdsinriktade miljöprojekt som bygger på tillämpad forskning. Uppsala universitet blir värd för ett av tre nya projekt inom stiftelsen som startar i höst och som handlar om att försöka rädda torsken i Östersjön.
Stiftelsen BalticWaters2030 kommer att utveckla och genomföra nya miljöprojekt men också bygga vidare på den verksamhet som bedrivits av stiftelsen BalticSea2020.
Redan i höst startar Baltic Waters2030 tre storskaliga demonstrationsprojekt i samarbete med Uppsala universitet, Stockholms universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och RISE.
De tre projekten är:
- ReCod - utsättning av småtorsk i Östersjön
- Bättre näringskretslopp för djurgödsel
- Levande vikar
De inledande projekten och den löpande verksamheten finansieras av Ann-Sofie Mattson, grundare av BalticWaters2030, med medfinansiering från deltagande universitet. Totalt satsas närmare 150 miljoner kronor på de tre projekten och stiftelsens verksamhet.
– Jag har bott vid Östersjön i hela mitt, nu vill jag göra gott när jag har möjligheten och intresset, säger Ann-Sofie Mattsson. Jag ser en klar fördel i en fristående stiftelse med låga omkostnader som kan koncentrera sig på projekt som verkligen gör nytta.
Ny kunskap för att rädda Östersjötorsken
Uppsala universitet blir värd för projektet om torsk i Östersjön. Torsken är en av Östersjöns viktigaste och mest oundgängliga fiskarter – både ekonomiskt och ekologiskt. Men Östersjötorskens beståndssituation är akut. Årtionden av överfiske och misslyckad förvaltning i kombination med miljöproblemen i Östersjön, framförallt övergödning, har lett fram till dagens situation.
Projektets huvudfrågeställning är om det går att att ta fram och sätta ut torsklarver som överlever till vuxen storlek och som därmed kan bidra till beståndet av torsk i Östersjön. Inom projektet ska man sätta ut några dagar gamla torsklarver på kustnära platser där chansen att återfånga torskarna är goda. Omfattande provfisken och provtagningar kommer att genomföras på utsättningsplatserna under projektets gång. Förhoppningen är att projektet ska ge ny kunskap och nya verktyg i arbetet för att rädda Östersjötorsken.
Resurs för hållbar utveckling
Huvuddelen av Uppsalaforskningen kommer att ske på Forskningsstationen Ar på Gotland.
– De nya bidragen ger oss en fantastisk möjlighet att utveckla forskningen på Forskningsstationen Ar och på Gotland, säger Gunilla Rosenqvist, projektledare för Blått Centrum Gotland, professor i beteendeekologi och föreståndare vid Forskningsstationen Ar. Vi kommer att kunna knyta flera postdoc och doktorander till projektet och anställa tekniker. Vi kommer också att ha möjlighet att anpassa och bygga ut forskningsstationen för att kunna ge optimalt stöd för det här projektet och andra projekt.
– Det blir ett lyft för forskningsstationen men kommer också att kunna ge möjligheter för utvecklingen av vårt arbete vid Uppsala universitet för miljön i Östersjön. Och vi hoppas kunna starta fler projekt och bli en tvärvetenskaplig resurs för forskningen inom hållbar utveckling i ett brett perspektiv både nationellt och internationellt.
Anna Malmberg