2023 ett jubileumsår för Carl XVI Gustaf och Gustav Vasa

– Historien visar ju att saker och ting kan förändras väldigt snabbt numera. Monarkins ställning vilar odelat i att den lyckas återuppfinna sig själv hela tiden. Där har ju den svenska formen av monarki varit väldigt framgångsrik, berättar Mikael Alm, professor vid historiska institutionen och som bland annat har forskat om kungamakt.

Stora hopp i moderniseringen i kungahus görs ofta i samband med tronskiften när en ny ung regent tillträder.

– 1973 till exempel när vår kung blev kung var det väldigt mycket som förändrades kring den svenska monarkin. Han var ju väldigt folklig tidigare, men nu blev det ännu mer, säger Mikael Alm.

Lillprinsen och Hagasessorna

Ingen kung i Sverige har före Carl XVI Gustaf så frekvent kunnat följas i journalfilmer och veckotidningsreportage från mycket späd ålder. Folket bjöds in till att ta del av ”Lillprinsens” och hans storasystrars ”Hagasessorna” uppväxt med lekar, skolstarter, familjehögtider och inslussande i det formella kungalivet. När det senare var dags för hans trontillträde 1973 var tonerna inte så lättsamma. Kraftiga republikanska vindar blåste och monarkin som statsskick var ifrågasatt från många håll. 1975 infördes också en ny regeringsform som begränsade kungens makt till att enbart vara representativ.

– Det var ju ett radikalt samhällsklimat vid den tiden. Så det var nog inte så lätt för honom. Han var ju väldigt ung och kände sig säkert ganska ensam. Han hade ju sin farbror Bertil som råd och stöd, säger Mikael Alm.

Giftermålet med Silvia Sommerlath 1976 blev något av en vändpunkt. Det i kombination med kungens engagemang i flera olika folkrörelser, tal till folket och att kungafamiljen låtit sig intervjuas av medier visade sig vara en lyckad strategi som ökade stödet för kungahuset.

– Kungen har synts i media på ett annat sätt, agerat i media till exempel, i allt ifrån hemma hos-reportage till att någon smyger upp bakom honom på Nobelfesten och ställer en fråga som han måste svara på och så där. Han har blivit en del av det här mediala. Ett exempel som är väldigt tydligt är att man kan se att samtidigt som hovet krympt, har hovets pressavdelning ökat i storlek explosionsartat under 1900-talet. Det speglar ju någonting, menar Mikael Alm.

Slutet för Kalmarunionen

I år firas inte bara kungens 50 år på tronen, det uppmärksammas också att det var 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523. Valet innebar slutet för Kalmarunionen och även för medeltiden.

– Jag skulle inte säga att det är där historien om Sverige börjar, men ett väldigt viktigt kapitel i Sveriges historia börjar med att Gustav Vasa blir vald. Under hans regering genomförs reformationen, Sverige blir protestantiskt, arvkungadömet införs, rikets gränser – geografin antar den form som genom 1600-talets krig sedan trycks ut till det som är Sveriges gränser i dag. Den centrala statsförvaltning som vi känner i historien börjar ta form, säger Mikael Alm.

Valet av Gustav Vasa 6 juni 1523 är en av anledningarna till att vi firar Sveriges nationaldag just den 6 juni. Det andra anledningen är att 1809 år regeringsform skrevs under av Karl XIII just det datumet. Med sin namnteckning godkände kungen att hans makt kraftigt begränsades.

– Det var väldigt oroligt här. Kungar avsattes. Kungar mördares och mordet på riksmarskalken Axel von Fersen är ju ett djupt symtom på social upplösning, alltså när rikets högsta ämbetsman lynchas mitt i huvudstaden. 1809 skulle man kunna säga är motsvarigheten till franska revolutionen i Sverige, säger Mikael Alm.

Karl XIII hade inga legitima barn och monarkin riskerade att dö med honom. Men det löstes genom att kungen adopterade en av Napoleons marskalkar Jean Baptiste Bernadotte, som senare kröntes till Karl XIV Johan och en ny kungaätt tog vid. Karl XIV:s barnbarnsbarnbarnsbarnbarn Carl XVI Gustaf har nu alltså suttit längre på den svenska tronen än någon annan monark före honom.

Åsa Malmberg