Forskning om zebrafiskar samlas på BMC

Innan vi kan kliva in i anläggningen behöver vi ta på oss skyddsrockar och tvätta händerna. Det är ett rent och sterilt rum vi kliver in i. Här finns två rader med totalt 1 800 tankar med 30–40 fiskar i varje tank.

– Totalt blir det över 70 000 fiskar, konstaterar Joakim Holmdahl, centrumchef för försöksdjursvetenskap vid Uppsala universitet.

Faciliteten rankas som en av de mest moderna i Europa och följer rådande regelverk kring djurförsök. Längs med raderna av fisktankar rör sig en robot fram och tillbaka. Matningen av fiskarna är nämligen helautomatiserad.

– Alla fiskar här inne utfordras med robotar. Om en människa skulle mata dem skulle det kanske bli två gånger per dag med det är inte optimalt för fiskarna. Fiskarna har en bra mättnadskänsla och vill äta många gånger per dygn. Dessutom gillar fiskarna levande föda som de får jaga, säger Joakim Holmdahl.

Läser av koden på tanken

Robotarna läser av koden som sitter på varje tank, där det framgår vilken typ av foder som fiskarna ska matas med. Det är två olika typer av alger som odlas i ett annat rum.

På varje tank finns också en färgkod som visar vilken forskningsledare som fiskarna hör till och en formel som visar vilken genuppsättning fiskarna har.

Här pågår forskning om allt ifrån rörelsemönster till cancer och toxiner. Zebrafiskarna har blivit ett allt mer populärt ”modelldjur” inom forskningen som ett alternativ till gnagare.

– En stor del av människans gener kan identifieras i fisk. De system som utvecklas i fisk är ofta mer rudimentära, men forskningsresultaten går att överföra till högre däggdjur, säger Joakim Holmdahl.

– Zebrafiskarna är på många sätt ett bra alternativ till andra däggdjur, bland annat ur ett etiskt perspektiv.

Rum med mikroskop

Förutom alla akvarier finns här också rum med mikroskop och labbutrustning. Tanken med den toppmoderna anläggningen, där tio procent av vattnet byts ut varje dag och noggrant kontrolleras, är att forskningen ska bli standardiserad och därmed möjlig att reproducera (upprepa).

Nyttan för forskningen lyftes fram av rektor Anders Hagfeldt vid invigningen:

– Vår förhoppning är att det här ska leda till de allra bästa förutsättningar inom en lång rad discipliner. Det är en gemensam ansträngning inom teknik-naturvetenskap och medicin-farmaci, som handlar både om arbetsmiljö och om djurvälfärd.

En av forskarna som använder den nya anläggningen är Kaska Koltowska, som är gruppledare vid insitutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP). Hon forskar om lymfödem, lymfkärl och blodkärl, främst genom att studera embryon. Genom att färga in proteiner, till exempel i rött och grönt, kan forskarna följa utvecklingen av lymfkärl och blodkärl.

– Den genetiska utvecklingen hos zebrafiskarna liknar det som händer i människor. 80 procent av de genetiska sjukdomarna hos människor kan man också studera i zebrafisk, till exempel lymfödem. Fem eller sex gener hos människor har visat sig orsaka lymfödem i fisk. En av generna upptäcktes till och med i zebrafisk, så här finns stor potential, säger Kaska Koltowska.