Stamceller skickas ut i rymden

Snart ger sig den svenska astronauten Marcus Wandt ut på en rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. Där ska han och den övriga besättningen delta i ett 30-tal olika vetenskapliga experiment, varav två kommer från Sverige och finansieras av Rymdstyrelsen.

Ett av projekten handlar om stamceller och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Den 2 januari åker delar av forskargruppen till Cape Canaveral Kennedy Space Station. De har arbetat sedan i somras med att förbereda experimentet, berättar Elena Kozlova.

– Vi måste producera en enorm mängd celler i labbet. Det blir ungefär 50 miljoner celler som kommer att åka med på rymdfärden och samma mängd celler i kontrollgrupper.

Utsatts för mikrogravitation

Forskarna har tidigare skickat upp stamceller i rymden med sondraketer där de har utsatts för några minuters mikrogravitation. Det visade sig att stamcellerna fick större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än de har under normala förhållanden på jorden. Nu ska de vara i rymden i hela två veckor.

– Vår förhoppning är att experimentet ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med forskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Hon började intressera sig för stamceller genom sin forskning om transplantationer av nervceller efter ryggmärgsskador. Hon upptäckte att stamcellerna de odlade fram hade starka positiva effekter på andra celler i vävnaden. Till exempel förbättrades blodkärlstillväxten och cellernas överlevnad.

– Vi är intresserade av vad som gör dessa celler så robusta och toleranta för fysiska krafter, jämfört med andra celler. En annan intressant fråga är hur vi från stamceller kan producera olika typer av celler. Vi vet egentligen väldigt lite om hur fysiska faktorer kan påverka stamceller att bli en viss typ av celler.

Hålla stamcellerna vid liv

Den stora utmaningen blir att hålla stamcellerna vid liv, inte bara under de två veckorna i rymden utan också under förberedelserna före avfärd och med marginal för förseningar.

– Vi har testat dem i tre veckor innan och i våra anaeroba förhållanden på labb-bänken överlevde de i tre veckor. Men det var inte i den verkliga miljön, så den största utmaningen för oss är förstås att få tillbaka dem levande, säger Elena Kozlova.

Förhoppningsvis överlever stamcellerna och då följer en lång rad experiment för forskargruppen.

– Vi planerar ganska många experiment. Och vi kommer att starta omedelbart eftersom vi vill förstå om mikrogravitationen har omedelbar effekt, eller om den kan upptäckas först senare.

Annica Hulth