Mer kunskap behövs om vibrationsskador i händer och armar

Porträtt av Teresia Nyman med vit bakgrund

Teresia Nyman, forskare inom arbets- och miljömedicin, har i sitt kliniska arbete mött många patienter som lider av vibrationsskador. Foto: Staffan Claesson

Hallå där Teresia Nyman, forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper. Du har fått 762 000 kronor i anslag av Afa försäkring för att undersöka hur hälsa och yrkesliv förändras för personer som fått skador på grund av arbete med vibrerande verktyg. Hur går forskningen till rent konkret?

– Vi kommer att använda Afa försäkrings egna register över personer som ansökt och fått beviljat arbetsskadeersättning för vibrationsskada. De här personerna kommer besvara en enkät med frågor om hur mycket man utsatts för vibrationer i arbetet före och efter beviljandet, kvarstående symtom, diagnoser, funktionsnedsättningar och livskvalitet.

Vad är det som händer i kroppen när man arbetar med vibrerande verktyg?
– Vibrationsexponering över lång tid orsakar skador på kärl och nerver, och det brukar kallas hand-arm-vibrationsyndrom (HAVS). Det vanligaste är att man drabbas av ”vita fingrar”, där blodkärlen drar ihop sig och begränsar blodflödet till vävnaderna. Man får symtom med vita kalla fingrar, smärta, domningar och stickningar. Nervskador med känselförlust, nedsatt greppstyrka och försämrad finmotorik är andra vanliga skador. Vibrationerna kan även bidra till att muskel- och ledskador utvecklas.

Hur påverkar det arbetstagarens livskvalitet?
– Symtomen kan göra det svårt att utföra vardagliga uppgifter och kan även påverka sömnen. Förmågan att utföra arbetsuppgifter som kräver precision och fingerfärdighet försämras, vilket kan leda till begränsningar eller förändringar i yrkeslivet och i vissa fall arbetslöshet. Man begränsas även i sina fritidsaktiviteter. Vissa hobbyer och rekreation som kräver finmotorik eller utövas utomhus i kyligt väder kan man inte längre fortsätta med.

Hur utbrett är det här problemen?
– Statistik från Statistiska centralbyrån visar att så många som 13 procent av alla yrkesverksamma män, och 3 procent av alla kvinnor exponeras för handhållna vibrerande verktyg under minst en fjärdedel av arbetstiden. I vissa yrkesgrupper, som till exempel inom bygg- och anläggningsarbete, uppger ungefär hälften av alla arbetstagare att de har symtom som orsakats av vibrationer.

Hur kan din forskning bidra till att minska problemet?
– Det saknas idag forskningsbaserad kunskap om långvariga symtom, funktionsnedsättningar, fortsatt exponering i arbetet och upplevd livskvalitet hos personer med vibrationsskador. Det finns också ett behov att ta reda på mer om vilka förebyggande åtgärder som genomförs på arbetsplatser för att förhindra uppkomsten av de här skadorna.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin