Ekonomismen leder till ökad populism

– Det har varit problematiskt i Sverige under en tid att partierna har legat i mitten och trängts, så att man inte riktigt ser vad de står för, säger Sten Widmalm, professor i statskunskap.

I en artikel i tidskriften Respons skriver Sten Widmalm om hur det politiska klimatet i Sverige har påverkats av att välfärdssystemen – vård, skola, lag och ordning – alltmer kommit att styras av ekonomiska hänsyn, så kallad ekonomism.

Styrmodeller hämtade från näringslivet (New Public Management) används inom offentlig sektor, vilket har fått en rad negativa konsekvenser. Samtidigt har politikerna inte tagit tag i problemen, menar Sten Widmalm.

– Det har varit problematiskt i Sverige under en tid att partierna har legat i mitten och trängts, så att man inte riktigt ser vad de står för. De har inte heller sugit upp frågor som är viktiga för människor. Till exempel vinster i välfärden som många tycker bör tas bort eller begränsas, i skolan, sjukvården och äldreomsorgen, säger Sten Widmalm.

De ökande sjukskrivningstalen inom offentlig sektor tyder på att många mår dåligt på jobbet. Lärare klagar på att de inte hinner träffa sina elever, läkare har ont om tid för patienterna och hos polisen lägger ärenden på hög. Stressen ökar, men inte effektiviteten.

Effekter av ekonomism

Enligt Sten Widmalm är det här effekter av ekonomism, att allt betraktas i ekonomiska termer vilket i sin tur kräver ständiga utvärderingar och mycket administration, på bekostnad av kärnverksamheten.

– Det är katastrof att vi är ett av världens rikaste länder och det samtidigt är så många som mår dåligt på arbetsplatserna. Vi har det så bra, men mycket av det goda slösas bort. Det är ett allvarligt problem, som kan leda till att demokratin urholkas och att vi får populistiska rörelser.

Många menar att den ökade invandringen under 2015 och 2016 är en förklaring till att Sverigedemokraterna får fler röster, men Sten Widmalm ser det snarare som en utlösande faktor.

– Vi har ett system med hög nivå av stress och stora problem inom skolan, sjukvården, i äldreomsorgen och inom lag och ordning och folk ser att det inte fungerar när de kommer i kontakt med de här institutionerna. Sedan får vi en situation med en snabbt växande flyktingström som i vissa avseenden hanteras väldigt dåligt.

Motverka segregation

Han menar att det är viktigt att politikerna inte bara står upp för mänskliga rättigheter och rättvisa utan också satsar resurser, en viss procent av BNP, på att motverka segregation. Trycket kommer bara att öka i framtiden när viktiga resurser som vatten hotar att ta slut i delar av världen, vilket kommer att leda till ökad migration i vår del av världen.

– Vi måste lära oss av historien och titta in i framtiden för att möta det här och vara beredda när det kommer. Det tror jag är den viktigaste frågan för samhällsvetare, i synnerhet statsvetare, att ta tag i.

Enligt Sten Widmalm har Sverige förändrats radikalt de senaste åren, från att ha varit en välfärdsstat till någonting annat.

– Man ska inte romantisera hur det var förr, men vad vi har gjort är att vi har trängt bort många andra dygder och normer och ersatt dem med det som kallas de ekonomistiska normerna. De är väldigt förenklade och handlar bara om ekonomiska incitament. Då blir vi i princip fångna i den strukturen. Det blir väldigt svårt för oss människor att hitta ut och mobilisera oss tillsammans med andra, och då menar jag mer än bara facebook-upprop, som sker på ett väldigt ytligt plan.

Alternativa lösningar krävs

Samtidigt visar undersökningar att många svenska väljare tycker att de politiska partierna tar upp fel frågor. Då är det lätt att missnöjesrösterna och populiströsterna får stort genomslag. Riksdagsvalet den 9 september har av många kallats ett ödesval, där Sverigedemokraterna fick fler röster än någonsin. Vilka konsekvenserna blir är för tidigt att säga, men helt klart kommer det att förändra den politiska spelplanen.

– Om man ska se det positivt kan det vara så att vi behöver ett ”wake-up-call” för att hitta tillbaka till vad som är viktigt i politiken, till exempel en mer human hantering av frågor som rör äldreomsorg, vård och skola. Men om man ska vara lite mer realistisk så tror jag att Sverige håller på att bli mer likt övriga Europa. Vi får mindre att bestämma om på grund av EU-medlemskapet. Det skulle inte behöva vara så, eftersom EU ska vara en kraft för demokrati, men nu är det mest en kraft för marknadsliberalism, säger Sten Widmalm.

Demokratin är hotad

I tider när få vill engagera sig politiskt, kandidera för ett parti och sitta på möten, finns det enormt stora utmaningar för demokratin.

– Vi statsvetare har för länge projicerat fram idén att demokratin i västvärlden är väldigt djupt rotad och klarar stora utmaningar. Men det visar sig att rötterna inte sitter inte så djupt. Så fort vi får en situation där resurserna är knappare och många känner sig otrygga, ändrar sig bilden väldigt fort.

Han medger att han målar upp en väldigt dystopisk bild av framtiden, men ser ändå några ljusglimtar. Han kommer själv från Tranås och vet att utanför storstadsområdena, görs mycket rent konkret för integrationen och för att flyktingar ska få jobb.

– Det är själva grundbulten – folk måste få jobb och komma in i arbetslivet. Vi kan inte ha människor som stängs ute år efter år, i segregerade bostadsområden. Det finns otroligt mycket som görs på landsbygden som inte får någon uppmärksamhet. Om man ska vara hoppfull så är det för att det finns bra krafter där ute som är beredda att göra någonting.