Farmaceuterna som ska lyfta vården

Sara Claesson, klinisk farmaceut, och professor Margareta Hammarlund-Udenäs.

Sara Claesson, klinisk farmaceut, och professor Margareta Hammarlund-Udenäs.

Med fler kliniska farmaceuter inom vården blir patienternas läkemedelsanvändning bättre och säkrare, samtidigt som vårdarbetet underlättas för resten av sjukhuspersonalen. I fredags tog landets första kull kliniska farmaceuter examen vid Uppsala universitet.


Farmaceutiska fakulteten är först i landet med sin magisterutbildning i klinisk farmaci, ett område under utveckling och som spås bli ett viktigt arbetsfält för framtidens farmaceuter. Kliniska farmaceuter behövs nämligen inom vården, i takt med att läkemedelskostnaderna ökar och läkemedelsterapin blir allt mer komplicerad. 
- De kliniska farmaceuterna ska komplettera läkarnas och den övriga vårdpersonalens kompetens. De fungerar som rådgivare och underlättar deras arbete, säger professor Margareta Hammarlund-Udeneas, eldsjälen bakom utbildningen.

Medverka i vårdteam

De kliniska farmaceuternas roll blir att medverka i vårdteam, så att användningen av läkemedel blir bra, säker och kostnadseffektiv. Farmaceuten kan göra en genomgång av patientens läkemedelslista och ha samtal med patient och anhörig. Finns det problem ger farmaceuten förslag till förändringar till ansvarig läkare.
Yrkesgruppen finns redan i andra länder. Många av lärarna och handledarna på utbildningen har fått sin egen utbildning utomlands. Magisterstudenternas slutarbeten, som presenterades i samband med examenssamlingen, visade att det fanns många arbetsuppgifter att ta tag i inom den svenska sjukvården.

Har redan examen

Sara Claesson är apotekare och har jobbat på apotek i nio år innan hon började det ettåriga magisterprogrammet som just vänder sig till personer som redan har en examen. Hon undersökte hur läkare inom öppenvården skriver ut antibiotika vid vanliga sjukdomar som öroninflammation, bihåleinflammation och halsinfektion. Riktlinjer finns, men läkarna i undersökningen följde dem ganska dåligt och skrev många gånger ut antibiotika trots att det inte rekommenderades. Överanvändning av antibiotika riskerar att göra bakterierna resistenta och innebär onödiga läkemedelskostnader för både individ och samhälle. 
- Men ur patientens perspektiv vill man ha det bästa för precis just min sjukdom, och då kanske varje undantag från riktlinjerna är motiverade. Och ur samhällets perspektiv bör man diskutera hur man ska följa upp hur mediciner används. Kan hända räcker det inte att se bara till försäljningsvolymen, säger hon.
Magisterutbildningen har varvat praktik med studier och har getts i nära samarbete med Apoteket AB, Apotekarsocieteten och Landstinget i Uppsala län.

Jenny Hakeberg

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin