Ny studie kan ge hopp för ny behandling av hjärntumörer

En tertiär lymfoid struktur vid en experimentell hjärntumör; Tumörcellerna är vita, B-cellerna är röda, T-cellerna är turkosa, ett blodkärl i tumören är grönt.

En tertiär lymfoid struktur vid en experimentell hjärntumör; Tumörcellerna är vita, B-cellerna är röda, T-cellerna är turkosa, ett blodkärl i tumören är grönt.

Maligna gliom är vanligt förekommande hjärntumörer som ännu inte har någon botande behandling. Nu har Anna Dimbergs forskargrupp, i ett multidisciplinärt samarbete, fått fram data som föreslår en helt ny strategi för att möjliggöra immunterapi för hjärntumörer. Projektet har nyligen fått 31,5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).


Anna Dimberg. Foto: Mikael Wallerstedt

Det är otroligt spännande. Vi har upptäckt att det finns ett sätt att utbilda T-celler i närheten av hjärntumörer och vill utveckla en ny typ av immunterapi som kan göra det möjligt att behandla hjärntumörer. Hittills har vi forskat på grundläggande cellulära mekanismer i musmodeller och nu vill vi hitta en säker behandlingsform som också kan fungera på människor, säger Anna Dimberg, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och forskningsledare.

De flesta som drabbas av maligna hjärntumörer får just gliom. På senare tid har immunterapi slagit igenom som behandling av flera typer av cancer men den är ännu inte effektivt för hjärntumörer. En anledning till det är att hjärnan till stor del är skyddad mot infiltration av immunceller och att immunsystemet därför är dåligt på att känna igen de elakartade gliomcellerna.

Multidisciplinär satsning

I Anna Dimbergs projekt, som hon driver i ett multidisciplinärt samarbete med forskarkollegor inom immunterapi, neuroonkologi, och vaskulärbiologi, är målet att hitta en lösning på detta. Genom att inducera tertiära lymfoida strukturer (TLS), som liknar lymfknutor, i anslutning till hjärntumören ska de hjälpa immuncellerna att känna igen tumören.

– Det är som att ha en skola där T-cellerna ska lära sig hur tumören ser ut, och då behöver utbildningen vara på rätt plats. TLS har inte tidigare beskrivits vid hjärntumörer men vi har nya spännande data som visar att TLS kan bildas vid glioblastom om väsentliga faktorer produceras i tumören, säger Anna Dimberg.

Lovande modeller

Genom att vidareutveckla ett virus (SFV4GBM), som forskarkollegan Magnus Essands forskargrupp tidigare har visat kan ta sig in i hjärnan och selektivt döda tumörceller, ska forskarna inducera TLS i nära anslutning till hjärntumören. Det ökar immuncellernas förmåga att känna igen tumören, förbättrar mikromiljön för ett effektivt immunsvar och ökar rekryteringen av nya immunceller från cirkulationen.

– Våra resultat från pre-kliniska modeller är mycket lovande, och vi har goda förhoppningar att på sikt kunna föra det här vidare till klinik, säger Anna Dimberg.

Elin Bäckström

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin