Isolering ökar risk för våld mot kvinnor

21-9

Bildtext

Just nu är många mer eller mindre isolerade i sina hem på grund av spridningen av covid-19. Risken för att mäns våld mot kvinnor ökar är stor eftersom isoleringen leder till både ökad utsatthet för brottsoffer och ökad möjlighet till kontroll för förövare.


Åsa Witkowski

– Ofta är det så att våldsutsatta söker hjälp via Kvinnofridslinjen efter till exempel långhelger eller semestrar, när isoleringen är över och man är tillbaka i vardagen. För många kan arbetsplatsen vara den enda fristaden de har, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef på NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid – som driver Kvinnofridslinjen.

I samband med coronakrisen har Kvinnofridslinjen ökat sin beredskap för ett högre tryck.

– Vi är beredda på att samtalen kan öka och följer noga utvecklingen. Vi prioriterar att se till att det finns personal så att Kvinnofridslinjen kan vara öppen dygnet runt som vanligt även under den här krisen, säger Åsa Witkowski.

Anna Malmberg

Fakta om Kvinnofridslinjen


Kvinnofridslinjen drivs av NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid som är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet.
  • NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.
  • Kvinnofridslinjen är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp.
  • Stödtelefonen 020-50 50 50 är öppen dygnet runt, året runt.
  • Det har skett en tydlig ökning av antalet samtal till Kvinnofridslinjen sedan hösten 2017. Under förra året besvarade Kvinnofridslinjen 42 405 samtal, vilket är i snitt 116 samtal per dygn.
  • Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

    FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

    facebook
    instagram
    twitter
    youtube
    linkedin