Hur ska man förstå mänsklig intelligens?

I en ny studie menar Uppsalaforskare att en mer komplex bild av mänsklig intelligens kan ta kognitionsforskningen ett steg framåt.

– Forskning är uppbyggd på att en forskare har en teori att bevisa, och så vill någon annan motbevisa den. Sen tar en tredje teori över, och så fortsätter det. Men det kanske finns många teorier som är korrekta. Sanningen är kanske att vi kommer att behöva flera förklaringsmodeller. I princip har man under de 70 år som kognitionsforskningen funnits, diskuterat olika teorier fram och tillbaka – och just att man har diskuterat det under så många år är ett tecken på att man inte ska förkasta någon av dem helt och hållet. Alla behövs för att visa på en mer sammansatt bild av intelligens, säger Philip Millroth, forskare vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Breddad syn på kognition

Kognitiv vetenskap är den tvärvetenskapliga studien av sinnet och dess processer. Kognitiva forskare studerar aspekter av intellektuella funktioner och processer, såsom uppmärksamhet, kunskapsbildning, minne, resonemang, beslutsfattande och språkanvändning. Målet med kognitiv vetenskap är att förstå principerna för intelligens i hopp om att detta kommer att leda till bättre förståelse av människan och för att lära sig att utveckla intelligenta enheter.

I artikeln som nu publiceras i tidskriften Trends in Cognitive Sciences, föreslår forskargruppen från Uppsala universitet att kognitionsforskningen breddar sitt sätt att se på kognition. De beskriver hur ett Linné-inspirerat tillvägagångssätt inom kognitionsforskning skulle kunna se ut.

I dag tänker man alldeles för smalt inom forskningen, tycker artikelförfattarna. Det räcker inte med ett fåtal teorier som kan formuleras i matematiska ekvationer – till exempel sannolikhetsteori – för att täcka alla de mentala processer som tillsammans utgör det vi kallar intelligens, eller ”rationalitet”, utan man måste tänka bredare.

Inspiration från Linnè

Precis som Carl von Linné byggde upp en taxonomi, ett system för att klassificera och sortera alla arter på jorden, både växter och djur, vill forskarna se en liknande modell för alla processer som bygger den mänskliga intelligensen.

– Carl von Linnés arbeten om växter omfattade mer än 7 000 kartläggningar, sammanfattade på cirka 1 600 sidor. Det kanske inte är vad politiska beslutsfattare, AI-forskare, och kliniker hoppas på när det gäller att förklara mänsklig intelligens. Men om de första systematiska ansträngningarna för att bygga upp en sådan databas visar att antalet processer och strategier är relativt få och återkommer inom olika beslutsfattandesituationer, skulle mycket peka på att vi är nära möjligheten att faktiskt kartlägga de många aspekterna av mänsklig kognition, säger Philip Millroth.

Ändrad förklaringsmodell

Forskarna tror själva att deras föreslagna tillvägagångssätt kommer att stöta på problem inom forskarvärlden. För erfarna kognitionsforskare, som har byggt hela sin forskargärning på ett fåtal teorier, kan det vara svårt att ta till sig ett helt nytt angreppssätt. Istället för att även fortsättningsvis kunna presentera sin forskning som ett stort bidrag till kunskapen om mänsklig intelligens, kommer den att bli en liten del i ett stort bibliotek.

– Det är inte så attraktivt att ändra förklaringsmodell. Det är på ett sätt ganska lukrativt att utgå från ett fåtal teorier och ekvationer när man förklarar all intelligens och mycket enklare än att arbeta med en enorm databas, motsvarande en zoologisk taxonomi eller all kodat dna. Men vi ser det här som oundvikligt och att det är rätt väg, säger Philip Millroth.