Ökat fokus på livslångt lärande

Sedan den 1 juli 2021 är det livslånga lärandet fastställt i Högskolelagen. Arbetet med det nationella uppdraget har dock varit igång en längre tid vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet. En som tagit del av fakultetens nya kursutbud är Andreas Rietz, hållfasthetsingenjör på Scania.


Yrkesverksamma och arbetssökande har förstås länge kunnat vidareutbilda sig och fördjupa sina kunskaper vid landets lärosäten. Men 2020 sjösatte regeringen ett nytt strategiskt samverkansprogram med deltemat Kompetensförsörjning och livslångt lärande för att hitta innovativa lösningar på stora samhällsutmaningar och bidra till svensk konkurrenskraft. Uppdraget till högskolor och universitet blev att utveckla kurser riktade mot såväl yrkesverksamma som personer i behov av vidareutbildning eller omställning.

I mars 2020 beslöt dessutom regeringen som en följd av coronapandemin att möjliggöra för fler studenter att kunna läsa sommarkurser eller påbörja en längre utbildning. Uppsala universitet tilldelades SEK 22 miljoner för livslångt lärande, och i juni 2020 kunde de första nya kurserna hållas.

Vill fånga upp samhällets behov

Vid Uppsala universitet är Lena Strålsjö projektledare för det universitetsövergripande arbetet med livslångt lärande.

Projektledare Lena Strålsjö.
Foto: Falkuggla

– Det är ett ettårigt projekt där vi tittar på hur universitetet kan arbeta långsiktigt tillsammans med allt från kursutbud och målgrupper till regelverk. Samhällets kompetenskrav förändras i takt med bland annat ökad digitalisering, klimatomställning och större krav på hållbarhet. Därför handlar universitetets arbete mycket om att fånga upp samhällets behov för att kunna utforma kurser därefter.

Från och med hösten 2021 planeras för en mängd seminarier, workshopar och fokusgrupper kring kursbehov och arbetsorganisation. Dessutom hoppas Lena Strålsjö och hennes projektkollegor på positivt besked för ett regeringsförslag om studiestöd för sabbatsår alternativt minskad arbetstid för livslångt lärande. Förslaget ingår i LAS-överenskommelsen och skulle stärka arbetstagares rätt till omskolning och även erbjuda ett kompletterande studiestödsystem.

Efterlysning: flexibla kurser

Projektledare Sami Vihriälä.
Foto: Mats Kamsten

Parallellt men i samarbete med det universitetsövergripande projektet utformar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten utbildningar för kompetensutveckling och omställning.
Förhoppningen är att kurser för livslångt lärande på sikt ska stå för cirka tio procent av fakultetens totala utbildningsutbud, säger Sami Vihriälä, projektledare vid kansliet för teknik och naturvetenskap.

– Kurserna inom livslångt lärande skiljer sig åt från det vanliga kurs- och programutbudet eftersom arbetsgivare och arbetstagare efterfrågar flexibla kurser som går att kombinera med yrkesliv.

– Därför vill vi samverka med såväl alumner som näringsliv och myndigheter för att få veta hur fakulteten kan arbeta med livslångt lärande effektivt och långsiktigt.

Bred introduktion till batterier

En av de kurser som fakulteten gett sedan juni 2020 är Batterier för elektromobilitet. Distanskursen ger 7,5 högskolepoäng och en introduktion till energilagring i form av batterier för elektriska fordon. Något som lockade Andreas Rietz, 47 år, hållfasthetsingenjör på Scania i Södertälje.

Andreas Rietz, hållfasthetsingenjör.
Foto: Privat

– Ämnet för kursen var väldigt aktuellt för mig. Man fick en väldigt bra teoretisk överblick över olika former av batterier, bränsleceller och frågeställningar kring elektromobilitet. Under föreläsningarna och workshoparna diskuterades allt från batterikemi och tillverkning av batterier till bästa sättet att ladda batterier och att återvinna dem. Det enda jag saknade lite var att vi inte kunde vara på plats, det hade varit spännande att besöka battericentret på Ångströmlaboratoriet.

Efter att ha gått ut civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings universitet 2000 började Andreas så småningom på Scania. Sedan tolv år jobbar han med system för avgasefterbehandling, eller ljuddämpare. Han arbetar även med hur batterier ska packas för att så många som möjligt ska få plats i en batterilastbil.

Lärande till snabb nytta

När pandemin bröt ut förra våren permitterade Scania cirka 10 000 tjänstemän, varav runt 3000 anställda på forskning- och utvecklingssidan, och Andreas fick gå ner till 60 procents arbetstid. Av fackförbundet Akademikerföreningen blev han tipsad om batterikursen vid Uppsala universitet.

Efter examen i juli 2020 har han delat med sig av kursens presentationsmaterial till kollegor vilket har varit uppskattat. På Scania går hjulen åter på högvarv och Andreas är tillbaka på 100 procent.

– Det är många på Scania och även andra fordonstillverkare som kommer att börja jobba med batterier så det handlar om tusentals ingenjörer som borde gå en sådan här kurs.

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin