Minnesdag 100 år i skuggan av rasbiologiska institutet

Syftet med den medvetet abstrakta bilden är att vi ska minnas våra släktingar i sorg, glädje, ilska och inspirera oss till att ta ansvar för att göra skillnad.

Syftet med den medvetet abstrakta bilden är att vi ska minnas våra släktingar i sorg, glädje, ilska och inspirera oss till att ta ansvar för att göra skillnad.

Det är i år 100 år sedan det statliga rasbiologiska institutet öppnade i Uppsala. För att uppmärksamma det håller Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, en minnesdag den 17 februari ”100 år i skuggan av rasbiologiska institutet”. Arrangemanget är digitalt och öppet för allmänheten.


– Som student på 1990-talet och sedan 2008 verksam som forskare vid Uppsala universitet, kände jag ett ansvar för att man inifrån universitetet uppmärksammar, belyser och tar ansvar för det fysiska arvet från, och konsekvenserna av rasbiologin och den vetenskapliga rasismen, då det berör oss alla oavsett om våra släktingar finns i samlingarna eller ej, säger May-Britt Öhman, forskare vid CEMFOR och initiativtagare till minnesdagen.

Minnesdagen den 17 februari bygger på fyra seminarier som hölls våren 2021. Enskilda och organisation inom de nationella minoritetsgrupperna tornedalingar, sverigefinnar, romer, judar och urfolket samer som alla utsattes för den rasbiologiska forskningen, samt afrosvenskar, har medverkat i utformningen av dagen.

Fokus för dagen blir att uppmärksamma den rasbiologiska forskningen som en del av Sveriges historia som inte får glömmas eller gömmas. Bland de många talarna under dagen finns: Kerstin Andersson, författare till boken ” Unna Saiva: En skändad samisk offerplats”, serietecknaren Mats Jonsson som talar utifrån titeln ”Ett kulturellt folkmord”, Romskt informations- och kunskapscentrum (RIKC) i Malmö, forskaren Curt Persson som arbetar med Sanningskommissionen som kartlägger svenska statens övergrepp på tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Tal varvas med kulturinslag

Judiska perspektiv ges av bland annat Christina Gamstorp, museichef Judiska museet och Tommy Ringart, ordförande i Föreningen Förintelsens Överlevande. Britt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare för Magasin Dikko organiserar en punkt med flera föreläsare som tar upp rasbiologins påverkan på resandefolket då och idag. Talen varvas med kulturella inslag.

– Det är väldigt viktigt att vi inte glömmer historien. Vi måste prata om hur rasbiologin fick fäste och om hur den drabbade utsatta grupper och individer. Seminarierna som arrangeras av CEMFOR sätter också ljuset på den rasism som fortfarande lever kvar idag. Människors lika värde är helt centralt för ett demokratiskt samhälle och det är av största vikt att vi fortsätter diskutera dessa frågor, säger Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt. 

Minnesdagen organiseras med stöd av Forum för judiska studier (FJS) och Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), vid Uppsala universitet.

Tid: 17 februari kl. 9.00-17.30.

Åsa Malmberg

Mer information:


På CEMFOR:s hemsida hittar du bland annat programmet:

Minnesdag 100 år i Rasbiologiska institutets skugga

 

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin