Att transformera rum och samhälle i Kiruna

24 mars 2022

Kiruna

Gruvan har helt dominerat Kirunas utveckling.

Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har idéerna fått ny betydelse. Det visar en ny avhandling i kulturantropologi från Uppsala universitet.

– Gruvbolag var en enorm kraft när det gäller hur man utvecklade den här delen av landet kring förra sekelskiftet. Företagsledarskap var viktigt för att inte bara utveckla en stad för människor att leva i utan ett attraktivt samhälle som uppfattades som annorlunda, exotiskt och fullt av möjligheter, som den amerikanska västgränsen. LKAB:s tidiga inflytande över utvecklingen av inte bara gruvan, bostäder, skolor och infrastruktur utan även social och ekonomisk politik förblev stark även efter framväxten av välfärdsstaten, och detta har skapat speciella sociala relationer i samhället, säger Elisa Maria López som precis har disputerat med en antropologisk avhandling om flytten av Kiruna: ”Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields”, på svenska ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”.

Byggde upp kontaktnät

Under åren 2012-2015 bodde Elisa Maria López i Kiruna under 15 månader. Hon byggde upp ett kontaktnät och lärde känna många olika människor, några vars förfäder kom till Kiruna i början på 1900-talet, och några vars förfäder sedan länge levde som renskötare i fjällen som skulle bli gruvan och Kiruna. I avhandlingen berättar hon om hur några beskriver sina liv i Kiruna idag: De vill stanna i sin hemstad och sina hemmamarker. De trivs och vill att barnen ska växa upp där, och renarnas betesland finns där. Arbetet i gruvan gör det möjligt att göra många saker, som att resa, utbilda sig eller etablera ett familjeliv. Många har också gjort stora investeringar i arbetet kring renskötsel, som har krävts i och med att betesmarkerna har minskat på grund av gruvindustrin och stadsinfrastrukturen.

Med tanke på den långa och komplexa historiska, ekonomiska, och känslomässiga relationen som de flesta har med staden och omgivningarna, finns en stark koppling till platsen som gör att det inte är så lätt att flytta därifrån.

– När man pratar om flytten av Kiruna måste man förstå skeendet i den kontexten, säger Elisa Maria López.

Flytt av många tusen människor

Det som varit Elisa Maria López syfte med avhandlingen har varit att få beskriva vad som händer med olika människornas relationer till rum och plats i ett samhälle som länge har förvandlats av gruvindustrin. Liknande orter finns över hela världen och att hon valde just Kiruna i Sverige handlar delvis om den pågående samhällsomvandlingen, med flytt av många tusen människors bostäder och vardagsliv, men också att det händer i en ursprungsbefolknings hemland. Kring gruvan har det uppstått deformationer i marken som utgör en risk för byggnader och människor i närheten. Det behövs en stor utbyggnad av infrastruktur, bostäder och andra byggnader för att ersätta det som inte längre går att använda.

Elisa Maria López säger att hon är både fascinerad och förvånad över att den här flytten sker så oreflekterat från både statens och LKAB:s (Luossavaara-Kiirunavaara AB) sida, och att det är ”verkligen intressant att det görs i Sverige”.

Sociala och rumsliga omvandlingar

Hon beskriver stadsomvandling som den senaste av många gruvbaserade sociala och rumsliga omvandlingar i Kirunaområdet, som inte bara förvandlar invånarnas fysiska rum utan även deras sociala rum, deras relationer till plats och till varandra. Hennes utgångspunkt är vetenskapliga teorier från antropologi och sociologi (som Henri Lefèbvre) om att begreppet rum inte bara är fysiskt utan också skapas genom sociala interaktioner, idéer och symboler. Studien visar hur Kiruna och omgivningarna utgörs av många olika rum/space, som exempelvis gruvan, staden och fjället för friluftsliv och renbetesmark. De här rummen förändras hela tiden och de både påverkar och påverkas av människor och icke-människor, som renar och gruvdeformationer.

Elisa Maria López
Elisa Maria López doktor vid institutionen för kultur-
antropologi och etnologi. Foto: Uppsala universitet

– Alla i Kiruna drabbas av gruvindustrin och stadsomvandling, men på olika och ojämlika sätt. När grundförutsättningarna för livet – rum att bo, arbeta, och har koppling till – ändras, påverkas också sociala relationerna.

En stor del av avhandlingen ägnas åt de erfarenheter och upplevelser som finns i samebyarna från Čohkkiras (Jukkasjärvi), på vars marker Kiruna stad byggdes. Samerna har länge varit föremål för orättvis behandling kopplat till produktionen av gruvan och staden, och idéer om den befintliga marken kring Kiruna som en ”öde vildmark”. Förlusten av mark och rättigheter som inträffade under denna tid fortsätter att påverka nutiden, och är orsaken till många konflikter om vem som har rätt till att använda Kirunas fjäll, älv och sjöar.

Alternativa framtider

Men stadsomvandlingen har också skapat en möjlighet för invånarna att föreställa sig alternativa framtider för Kiruna. Elisa Maria López har även intervjuat arkitekter och stadsplanerare som skapar Nya Kiruna, för att studera hur deras arbete har bidragit till att formulera lokala ambitioner för ett hållbart samhälle.

– Jag hoppas att min forskning kan ligga till grund för att i framtida storskaliga utvinningsprojekt, ställa andra sorts frågor och även se till utvinningens långsiktiga miljömässiga och sociala konsekvenser. Hur påverkar den ekonomiska utvecklingen människors vardag, koppling till plats och sociala relationer? Vem är ansvarig för att inte upprepa historiska ojämlikheter i samband med sådana projekt? Vem bestämmer vem som ska göra uppoffringar, och vad som är hållbart? Vi måste kunna vara mer kritiska till storskaliga utvecklingsprojekt, och de löften och antaganden som de bygger på, för att skapa hållbara lösningar som gynnar lokalbefolkningen, som är de som drabbas mest, säger Elisa Maria López.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02