Stärkta samarbeten mellan Japan och Sverige

Dan Larhammar får utmärkelsen ”The Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star” av Japans ambassadör Masaki Noke.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, ingår i styrelsen för STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning. STINT verkar för kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom internationalisering vid svenska lärosäten. I sin roll som preses för Kungliga Vetenskapsakademien var han även ordförande för Vetenskapsakademiens kommitté för internationella frågor.

– Det var väldigt intressant att sätta sig in i de olika samarbetsorganisationerna för akademier både i Europa och globalt, berättar Dan Larhammar. Jag arbetade med att stärka de internationella kontakterna mellan länder och särskilt för att stimulera samarbetet med Japan.

Organisationen “Japan Society for the Promotion of Science” bildades 1932, har ett kontor i Stockholm och samarbetar med Kungliga Vetenskapsakademien. De anordnar utbyten för svenska forskare för att åka till Japan på kortare eller längre vistelser via stipendium. Svenska forskare får även nominera japanska forskare att komma hit som gästföreläsare.

– Det kommer framstående japanska forskare till Sverige och föreläser på flera olika lärosäten, säger Dan Larhammar. Föreläsningarna brukar vara mycket uppskattade och ämnena sträcker sig från naturvetenskap och medicin till samhällsvetenskap och humaniora.

– Japan är ett framgångsrikt land inom vetenskap, vilket avspeglas inte minst i de många Nobelpris de har fått under de senaste 20 åren inom kemi, fysisk och medicin. Så det är förstås ömsesidigt gynnsamt för framstående länder som Japan och Sverige att samarbeta.

Klimatförändringar på agendan

Det intellektuella utbytet och olika personliga samarbeten med japanska forskare har även präglat Dan Larhammars egen forskning inom evolutionär hormonforskning genom åren, särskilt samarbetet med en kollega på National Institute of Genetics.

– Med hjälp av genomet försöker vi förstå ryggradsdjurens komplexitet och evolutionära framgångar, säger Dan Larhammar. Hur blev ryggradsdjuren så komplicerade och fick så många extra gener helt plötsligt för 500 miljoner år sedan?

– Nyfikenheten på många olika forskningsområden inspirerar mig, särskilt inom livsvetenskaperna. Men högst upp på agendan är frågor som rör de pågående klimatförändringarna. Jag har lärt mig mycket om klimatfrågor under min tid på Vetenskapsakademien. Det är viktigt för alla forskare att engagera sig i detta, avslutar Dan Larhammar.