Skandinaviska vargar bär på många skadliga mutationer

14 december 2022

Två vargar bråkar om en köttbit.

Forskare vid Uppsala universitet har kunnat se att varje varg i den skandinaviska vargstammen i genomsnitt har runt 100 000 skadliga mutationer i sitt genom.

En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer i sin genuppsättning. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig studie. Så länge de skadliga mutationerna kan kompenseras av en frisk genetisk variant så behöver det inte vara ett problem. Men eftersom vargstammen är mycket inavlad så har förekomsten av dubbla skadliga varianter ökat med varje generation.

Mutationer uppkommer hela tiden hos alla organismer och många av förändringarna kan ha en skadlig effekt på överlevnad och reproduktion. Eftersom det finns två kopior av varje kromosom skyddas individen dock oftast av att ena kopian fortfarande är intakt. Men vid inavel händer det att individer kommer att bära på två kopior av skadliga mutationer och då uppstår problem, så kallad inavelsdepression.

Forskare vid Uppsala universitet har för första gången undersökt förekomsten av skadliga mutationer hos 100 vargar i den skandinaviska vargstammen och i ytterligare lika många finska och ryska vargar. De upptäckte att varje individ i genomsnitt har runt 100 000 skadliga mutationer i hela genomet (som hos vargar består av ungefär 2.4 miljarder positioner).

– Vi ser en tydlig förändring över generationerna. Hos de vargar som grundade den skandinaviska populationen förekommer de flesta skadliga mutationer bara i en kopia, men för varje generation av inavel så ökar andelen mutationer som finns i två kopior, säger Linnéa Smeds, bioinformatiker vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet och studiens förstaförfattare.

Härstammar från tre individer

Den skandinaviska vargstammen härstammar från början bara från tre individer och är således mycket inavlad. Efter att nya invandrare kommit in från Finland och reproducerat sig så har andelen skadliga mutationer i två kopior minskat, men efter bara någon generation ytterligare så har den ökat igen. Forskarnas slutsats är att det behövs en mer kontinuerlig invandring av varg för att minska inaveln och undvika att skadliga mutationer nedärvs från båda föräldrarna.

– Vi känner inte till den exakta funktionen av alla dessa mutationer, det gör man inte ens hos människan som är så välstuderad. Däremot kan man anta att ju fler skadliga mutationer en individ har, desto sämre är det – speciellt om de förekommer i två kopior eftersom det då inte finns någon frisk variant som kan kompensera för den skadliga varianten, säger Linnéa Smeds.

Missbildade ryggkotor

Det har observerats en del defekter hos vargar i Skandinavien, till exempel missbildade ryggkotor och kryptorkism (att båda testiklarna inte finns nere i pungen), och ytterligare sådana kan dyka upp framöver. En del av mutationerna forskarna studerat skulle kunna utgöra orsaken till de här defekterna.

Att använda helgenomsinformation inom bevarandebiologi är relativt nytt och har skapat ett helt nytt forskningsfält: bevarandegenomik.

Studien som nu publiceras har letts av Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev




Senast uppdaterad: 2022-12-22