Studie visar att ”ofarlig” fetma är en myt

Lars Lind och hans forskarkollegor har undersökt kranskärlen hos 23 674 kvinnor och män mellan 50 och 64 år med hjälp av datortomografi.

– Det här är ytterligare en spik i kistan för den vanliga missuppfattningen att det finns ”ofarlig” fetma.  Studien visar att personer med fetma, men utan andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, har en ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Något som vi vet kan leda till hjärtinfarkt, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, som är huvudförfattare till studien.

För cirka 15 år sedan lanserade forskare i Kanada uttrycket "metabolt frisk fetma". Teorin handlar om personer med fetma, men som inte har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom högt blodtryck, blodfettsrubbningar, diabetes eller prediabetes. Enligt teorin har denna grupp inte någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, ett antagande som fick stöd i initiala studier. Senare studier har dock visat att personer med ”metabolt frisk fetma” visst har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men att det tar längre tid för dessa sjukdomar att utvecklas än hos individer med både fetma och andra riskfaktorer.

Undersökt kranskärlen med datortomografi

För att ytterligare studera detta fenomen har Lars Lind och hans forskarkollegor undersökt kranskärlen hos 23 674 kvinnor och män mellan 50 och 64 år med hjälp av datortomografi. Samtliga deltagare ingår i den stora befolkningsstudien Scapis. Personer med fetma, men utan andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, jämfördes sedan med normalviktiga personer som inte heller hade några riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Studien visade att personer med fetma hade högre grad av förträngningar i hjärtans kranskärl jämfört med normalviktiga. Hotande förträngningar i kranskärlen, som riskerar att leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt, var betydligt vanligare hos individer med fetma än hos normalviktiga.

Samarbete mellan sex universitetssjukhus

Scapis är en svensk befolkningsstudie som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar och förhindra dem innan de uppstår. Studien är ett samarbete mellan sex universitetssjukhus i Sverige (i i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala) och finansieras främst av Hjärt-Lungfonden.