Ny avhandling om religionsfrihetens rättsliga ramar

Bestämmelsen gällande religionsfrihet i grundlagen är absolut och går inte att begränsa medan regleringen i Europakonventionen är relativ och därmed begränsningsbar. Victoria Enkvist har gjort en rättslig genomgång och undersökt hur religionsfriheten har tolkats bland annat genom att fördjupa sig i frågan om hur religionsfriheten har utformats i lag och beskrivits i förarbeten och doktrin.  För att undersöka hur religionsfriheten har tolkats och tillämpats praktiskt har hon valt att titta närmare på hur den förhåller sig till religiösa företeelser som religiöst motiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse av pojkar och religiösa symboler i det offentliga.  Den huvudsakliga frågan som Enkvist har undersökt avseende dessa frågekomplex är hur lagstiftaren har resonerat och hur lagen sedan tolkats.

-   Genom att, som jag gjort, undersöka om en reglering är förenlig med grundlagen kan man komma fram till en del oväntade slutsatser. Jag har till exempel sett att tolkningen av begreppet religionsfrihet i synnerhet enligt grundlagen byter skepnad beroende på vad det handlar om. Jag hoppas att min avhandling sätter fingret på vilka problem som kan uppstå vid rättstillämpningen, säger Victoria Enkvist.

Religionsfriheten i grundlagen går på grund av sin utformning inte att begränsa, vilket innebär att betydelseområdet för den specifika rättigheten har kommit att bli snävt.  Med andra ord är det få saker som i dagsläget kan anses vara skyddade av friheten i fråga. Vad som skyddas och hur detta ska avgöras är oklart.
En av Enkvists slutsatser är att en ändring av grundlagsbestämmelsen från en absolut rättighet till en relativ rättighet skulle kunna innebära en förstärkning av religionsfriheten, snarare än en inskränkning.
 
-   Det kanske låter konstigt, men det beror bland annat på att det finns ramar för hur de rättigheter som kan begränsas får begränsas, säger hon.

Läs mer om avhandlingen, som läggs fram vid Uppsala universitet den 29 november.