Anders Celsius

Vi är många som dagligen kommer i kontakt med hans namn. Anders Celsius var forskare vid Uppsala universitet och är mest känd för att ha uppfunnit den hundragradiga temperaturskalan.

Litografi som föreställer Anders Celsius
Litografi troligen efter oljemålning av Olof Arenius (1700-1766). Den finns i Uppsala universitets konstsamling

celsiusskalan

Det var inte Celsius som uppfann termometern. Den hade varit känd i mer än ett sekel. Fahrenheit och Réaumur hade kommit före Celsius och även andra förslag fanns. Men 1741 konstruerade han en termometer som var överlägsen i precision. Den var hundragradig och hade först 0 grader vid vattnets kokpunkt och 100 grader vid dess fryspunkt. Några år efter det att den tagits i bruk avled Celsius (1744). Då vände man på skalan och termometern blev utformad så som vi nu känner den, med fryspunkten vid 0 grader och kokpunkten vid 100 grader. Det har sagts att Linné skulle ha legat bakom denna reform, men troligen var det någon av Vetenskapsakademiens instrumentmakare som fick idén.

det astronomiska observatoriet

Anders Celsius var dock inte främst meteorolog utan astronom. År 1730 utnämndes han till ordinarie professor i ämnet. Denna vetenskap hade i Sverige haft en nedgångsperiod. Men om Celsius skriver Sten Lindroth: ”Han fyllde genast ämbetet med levande innehåll och företog astronomiska observationer med de usla instrument som fanns.” Det gällde nu att skapa ett observatorium i Uppsala; det gamla hade ödelagts i 1702 års brand. Celsius utnyttjade och byggde om ett hus vid Svartbäcksgatan. Det fick en inredning, som passade astronomin och eftersom han var bra på att hitta donatorer förseddes det också med moderna instrument.

År 1741 stod observatoriet färdigt. Den nedre delen av huset finns fortfarande kvar och står på Svartbäcksgatan. Det är det enda huset på gatan som står på snedden. När gatunätet reglerades på 1640-talet hade det ursprungliga huset fått stå kvar. Celsius bodde själv i huset och eftersom han hela livet var ungkarl krävde han inte så stora utrymmen.

En teckning på Celsius astronomiska observatorium intill ett foto på Celsiushuset idag
Celsiushuset då och nu. Den nedre delen av huset är bevarat och står på Svarbäcksgatan, inill S:t Per Gallerian.

den största inspirationen

Anders Celsius tillhörde en berömd lärdomssläkt. Fadern Nils Celsius blev professor i matematik men är mest känd som rektor vid trivialskolan i Uppsala. Anders fick studera vid hemstadens universitet och gjorde det med framgång. Men den största inspirationen för sin verksamhet fick han genom en fyraårig resa i Tyskland och Italien med en avstickare till Paris. Då var han redan professor.

Gradmätningen i Tornedalen

I övrigt betydde Newtons teorier mycket för Celsius men ännu mera den kontakt han fått med den franske matematikern P.L. de Maupertuis, några år äldre än han. Denne tog initiativet till den i svensk vetenskapshistoria omskrivna gradmätningen 1736–1737. Gradmätningen gick ut på att mäta avståndet mellan bestämda punkter och sedan räkna ut om jorden var tillplattad vid polerna eller vid ekvatorn. Att de Maupertuis valde Sverige var, enligt vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr, främst Celsius förtjänst.

Sexmannagruppen, i vilken Celsius ingick, slog sig ner i Tornedalen. De hade det kämpigt. På sommaren härjade myggen och på vintern var det så kallt att allting frös till is utom brännvinet. Men de nådde önskat resultat och kunde genom mätningarna fastslå att jorden var plattare vid polerna. En samtidig fransk expedition gjorde liknande erfarenheter i Peru.

Slutet av Anders Celsius liv

Celsius fick som lön för mödan en årlig fransk statspension om 1 000 livres. Ekonomiskt led han alltså ingen nöd. Men han hade fört ett hårt liv under strävsamma expeditioner och nattliga utomhusobservationer. Drabbad av tuberkulos avled han vid 43 års ålder. Han var i ett avseende föregångare till Darwin, eftersom han envist hävdade ända till slutet, att ”bibelkronologin” inte stämde med de resultat som den naturvetenskapliga forskningen inom hans områden kommit fram till.