Anders Celsius och Celsius temperaturskala

Anders Celsius är en av Uppsala universitets mest kända naturvetenskapsmän. Hans namn ingår i det metriska systemet som grader Celsius eller °C, och hans temperaturskala används för att mäta temperaturer i större delen av världen.

Litografi som föreställer Anders Celsius
En litografi av Anders Celsius, troligtvis efter en oljemålning av Olof Arenius (1700–1766). Litografin ingår i Uppsala universitets konstsamling.

Celsius temperaturskala

Anders Celsius utvecklade sin temperaturskala efter att noggrant ha undersökt vattnets frys- och kokpunkter och kommit fram till att de skulle fungera som bra referenspunkter för temperaturmätning. Han visade att fryspunkten praktiskt taget är opåverkad av lufttrycket och konstaterade med anmärkningsvärd precision hur vattnets kokpunkt varierar med lufttrycket. Detta gjorde det möjligt för termometrar att kalibreras under olika atmosfäriska förutsättningar.

Efter sina noggranna studier föreslog Celsius en temperaturskala på 100 grader mellan vattnets frys- och kokpunkter. Mer specifikt använde han vattnets kokpunkt vid genomsnittligt atmosfäriskt tryck och havsytans medelnivå.

Han gjorde sina första observationer med termometerskalan på juldagen 1741. Men jämfört med våra dagars Celsiusskala var Anders Celsius skala omvänd. Vattnets kokpunkt var alltså 0 grader och fryspunkten 100 grader. Kanske var detta influerat av andra temperaturskalor som användes vid den tiden, eller så ville han möjligtvis undvika negativa värden när han registrerade väderdata.

Drygt ett år senare, 1743, utarbetade den franske vetenskapsmannen Jean-Pierre Christin en liknande temperaturskala. På Christins skala användes samma indelning som hos Celsius, men fryspunkten var här 0 grader och kokpunkten 100 grader. Christin kallade sin skala för den hundragradiga skalan (centigrade scale).

Under lång tid användes benämningen centigrade och grader Celsius synonymt, men 1948 bestämde man officiellt på den nionde Allmänna konferensen för mått och vikt att temperaturskalan skulle kallas Celsiusskalan. Syftet var att hedra Anders Celsius minutiösa arbete med att definiera skalans ändpunkter. Det gjordes också för att undvika förvirring i de romanska språken där ordet centigrade också syftar på en hundradel av en rät vinkel.

Celsius temperaturskala används nu över hela världen som en del av det metriska systemet – även i länder där man normalt använder brittiska måttenheter.

observatoriet

Värt att notera är att Anders Celsius inte främst var meteorolog, utan astronom. År 1730 utnämndes han till professor i astronomi. Den vetenskapen hade varit på tillbakagång i Sverige, men enligt historiker Sten Lindroth fyllde Anders Celsius ”omgående positionen med levande innehåll och gjorde astronomiska observationer med de undermåliga instrument som fanns att tillgå”. Han tog sig an uppgiften att uppföra ett nytt observatorium i Uppsala efter det gamla som hade förstörs i stadsbranden år 1702. Celsius återuppförde en byggnad på Svartbäcksgatan, som idag ligger mitt i Uppsala centrum. Det inrättades för astronomiska observationer, och eftersom han var mycket skicklig på att samla in pengar utrustades det också med moderna instrument. Observatoriet stod klart år 1741. Celsius, som levde som ungkarl hela sitt liv, bodde själv i huset.

Om du någon gång har promenerat längs gågatan i Uppsala har du förmodligen sett den gula Celsiusbyggnaden. Det är en byggnad man lägger märke till, eftersom den är byggd snett i förhållande till de omgivande byggnaderna. När gatunätet reglerades på 1640-talet fick den ursprungliga byggnaden lov att stå kvar.

En teckning på Celsius astronomiska observatorium intill ett foto på Celsiushuset idag
Celsiushuset då och nu. Den nedre delen av byggnaden är bevarad och ligger på Svartbäcksgatan.

Hans största inspiration

Anders Celsius tillhörde en välkänd lärd familj. Hans far Nils Celsius hade titeln professor i matematik, men var mest känd som rektor för Katedralskolan i Uppsala. Anders studerade på universitetet i sin hemstad och utmärkte sig där. Den viktigaste inspirationen till sitt arbete hämtade han dock under en fyraårig resa till Tyskland, Italien och Frankrike. Vid den tiden var han redan professor.

Gradmätningen i Tornedalen

Newtons teorier betydde en hel del för Celsius, men än viktigare var hans kontakt med den franske matematikern P. L. de Maupertuis som var några år äldre än Celsius. de Maupertuis tog initiativet till gradmätningen 1736–1737 som kom att få en framträdande roll i Sveriges vetenskapshistoria. Enligt historikern Tore Frängsmyr valde han Sverige främst tack vare Celsius. En grupp på sex personer, däribland Celsius, installerade sig i Tornedalen.

Men de hade det inte lätt – under sommaren plågades de av mygg och vintern var så kall att allt utom brännvinet frös till is. De lyckades ändå med sitt uppdrag och kunde genom sina mätningar konstatera att jorden är tillplattad vid polerna. Vid samma tid nådde en fransk expedition fram till samma slutsatser i Peru.

Slutet av Anders Celsius liv

Som erkännande för sitt arbete fick Celsius en årlig statlig pension på 1 000 livres från Frankrike, så ekonomiskt sett hade han det förhållandevis bra. Men han hade levt ett hårt liv under sina ambitiösa expeditioner med nattliga observationer utomhus. Han ådrog sig tuberkulos och dog 43 år gammal. I ett visst hänseende var han föregångare till Darwin, eftersom han fram till sin död envist hävdade att bibelns kronologi inte stämde överens med de resultat man kommit fram till inom den vetenskapliga forskningen på hans område.

Senast uppdaterad: 2021-05-05