Juridiska fakulteten

I ämnet finansrätt bedrivs forskning om den del av rättsordningen som reglerar finansieringen av offentlig verksamhet. I dag består denna finansiering främst av beskattning, varför den moderna finansrättsliga forskningen är inriktad mot skattesystemet.

Min forskning har hittills i huvudsak varit fokuserad på två områden inom den svenska inkomstbeskattningen. I min doktorsavhandling och i ett flertal andra arbeten har jag behandlat internationella skattefrågor. Ett klassiskt finansrättsligt problem som jag därvid studerat gäller internationell dubbelbeskattning, som uppstår när två länder har anspråk på att beskatta samma inkomst. En central fråga är vilket av länderna som ska ge upp sitt beskattningsanspråk och på vilket sätt. Genomgående har min forskning om internationella skattefrågor avsett hur EU-rätten och skatteavtal som Sverige ingått med andra länder inverkar på den svenska beskattningen.

Vidare har jag bedrivit forskning om beskattning av stiftelser (och vissa liknande rättsfigurer). Till sin konstruktion skiljer sig stiftelser i flera avseenden från andra juridiska personer. Skattereglerna har därför utformats och tillämpats på ett särskilt sätt för just stiftelser. Många stiftelser har även ett ändamål som är allmännyttigt. Det kan exempelvis vara att främja vetenskaplig forskning genom att dela ut anslag eller priser. Allmännyttiga organisationer (främst stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund) kringgärdas av speciella skatteregler och kan under vissa förutsättningar undantas från beskattning.

Jag forskar i ämnet internationell privat- och processrätt. Disciplinen måste tas med i den rättsliga bedömningen så snart en tvist eller ett rättsförhållande har anknytning till flera länder.

När, och i så fall under vilka förutsättningar, kan svenska domstolar och andra rättstillämpande myndigheter pröva tvister mellan svenska och utländska parter? Vilket landslag tillämpas på internationella köp? Kan svenska konsumenter som ingår avtal med näringsidkare utomlands räkna med samma skydd som konsumenter som ingår avtal med svenska näringsidkare? När kan domar cirkulera över landgränserna? Kan utländska domar göras gällande i Sverige eller lämnas de obeaktade av det svenska rättssystemet?

Dessa är några av de forskningsfrågor som jag har undersökt. Forskningsresultaten visar att Sveriges regionala och globala samarbeten har lett till att den internationella privat- och processrätten utvecklats och förnyats de senaste decennierna. Utvecklingen har emellertid medfört en reglering som har blivit så invecklad och svårtillämpad att den riskerar att undergräva grundläggande rättsliga principer om förutsebarhet och likabehandling. Tvivel finns om regleringen i alla lägen tjänar sina adressaters intressen.