Medicinska fakulteten

Målet med vår forskning är att förstå hur hjärnans stödjeceller bidrar till sjukdomsutveckling och spridning av patologin vid Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Genom denna nya infallsvinkel hoppas vi kunna identifiera framtida behandlingsstrategier.

Både vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom sker en ansamling av skadliga proteiner. Amyloid-beta och tau bildar stora klumpar i Alzheimer-hjärnan, medan aggregat av alfa-synuklein ansamlas i Parkinson-hjärnan. Dessutom pågår en omfattande inflammation, som ökar under sjukdomsförloppet. Trots att man länge vetat om dessa förändringar återstår många frågetecken kring mekanismerna som gör att sjukdomen förvärras och sprids till nya regioner av hjärnan.

Astrocyterna är den absolut vanligaste typen av stödjeceller och har mycket stor inverkan på hjärnans hälsa. Vår forskning visar att astrocyter tar upp stora mängder aggregerat amyloid-beta, tau och alfa-synuklein, men att de är mycket dåliga på att bryta ner det intagna materialet, vilket i stället ackumuleras inuti cellerna. Detta orsakar allvarlig cellulär stress och leder till att det intagna proteinet sprids till närliggande celler med olika mekanismer. Till exempel kontaktar astrocyterna sina grannar med tunna trådlika utskott (nanorör), samt släpper ifrån sig vesiklar med delvis nedbrutet material, som skadar omgivande nervceller. Våra resultat indikerar att astrocyter kan vara en måltavla för att bromsa sjukdomsprocessen.

Hjärtinfarkt med efterföljande hjärtsvikt är fortfarande en av de dominerande dödsorsakerna i västvärlden. Detta trots att majoriteten av hjärtinfarkterna behandlas i enlighet med gällande riktlinjer. Det inkluderar ballongsprängning och stentinläggning, blodförtunnande läkemedel samt olika former av avlastande läkemedel. En av anledningarna till att vi inte ser en förbättrad överlevnad är att dagens behandling inte riktar sig mot den inflammation som initieras när blodflödet återskapas till hjärtmuskulaturen. I stället leder den här inflammatoriska processen till ärrvävnad och minskad kontraktionsförmåga hos hjärtmuskeln, det vill säga hjärtsvikt.

I min forskning har jag utforskat en rad olika translationella strategier för att motverka hjärtsviktsutveckling efter hjärtinfarkt. Jag har i olika experimentella modeller utvärderat alltifrån hjärtstamceller till immundämpande stödjeceller och nu små så kallade vesiklar producerade från immundämpande stödjeceller från benmärgen. Jag fokuserar huvudsakligen på att dämpa den initiala inflammatoriska processen som uppkommer vid behandling av hjärtinfarkten, samtidigt som jag utvecklar olika metoder för att följa effekten av de immundämpande vesiklarna. Min forskning utgörs således av både experimentella modeller men också av kliniska behandlingsstudier, vilket i sin tur kräver utveckling av avancerade proteinanalysmetoder och bildåtergivningssystem i syfte att följa effekten av en given behandling. Målet är att utveckla nya biologiska läkemedel som förhindrar hjärtsvikt.

God hälsa är en värdefull tillgång både för individen och för samhället i stort, och är en viktig del av vårt humankapital. Alla individer föds med ett initialt hälsokapital som minskar med ålder och osund livsstil, där hälsa kan förbättras genom investeringar i sådant som sjukvård, kost och motion. Med begränsade resurser måste kostnaden för medicinska behandlingar och preventiva insatser alltid noga vägas mot de värden som genereras. Hälsoekonomi är ett brett tvärvetenskapligt ämne som studerar effektivitet, värden och beteenden vid produktion och konsumtion av hälsa och sjukvård.

Min forskning handlar om vad som bestämmer individers hälso- och humankapital och varför socioekonomiska skillnader uppstår, hälsans betydelse för framgångar i livet, och hur incitament påverkar individers tillgång till vård och deras förebyggande beteende.

I min forskning använder jag ofta observationsdata för att studera orsakssamband, genom att utnyttja slumpmässig variation i exponering till interventioner som uppstår naturligt genom exempelvis implementering av policy, beslutsregler eller av sig självt. De rika svenska registerdata utgör här en unik resurs för hälsoekonomisk forskning, särskilt då hälsodataregister kan kombineras med socioekonomisk registerinformation. För framtiden planerar jag att fortsätta forska kring hur hälsa och hälsoojämlikheter bestäms och vad som är kostnadseffektiva interventioner för att minska dessa skillnader.

Inom geriatriken bedriver vi vård, forskning och utbildning för äldres hälsa. Geriatrik handlar om den äldre sköra individens sjukdomar och tar hänsyn till samspelet mellan medicinska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar sjuklighet och välbefinnande.

Geriatrikens forskning syftar till att bättre förstå, förebygga, diagnostisera och bota åldrandets sjukdomar. Vår forskning är huvudsakligen inriktad mot neurodegenerativa tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men vi studerar även andra komplexa sjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och stroke.

Projekt inom geriatriken är av stor betydelse för att främja hälsa och välbefinnande hos äldre individer genom tvärvetenskapliga ansatser och longitudinella studier. Genom att överbrygga kunskapsklyftor och forma framtidens äldrevård hoppas vi skapa en mer hållbar och effektiv vård för äldre populationer.

Antibiotika är en av de största upptäckterna inom modern medicin och sedan utvecklingen av penicillinet på 1940-talet har antibiotikabehandling räddat många hundra miljoner människors liv. Bakterier finns överallt omkring oss, inte minst på våra kroppar, och även om de flesta vanligtvis är nyttiga för oss så drabbas vi tyvärr ibland också av infektioner när bakterier hamnar på fel ställe i kroppen eller om vårt immunförsvar är nedsatt. Vid bakteriella infektioner är antibiotika livsviktiga läkemedel och har använts flitigt under de senaste åttio åren. En naturlig effekt av vår stora användning av antibiotika är att vissa bakterier har utvecklats så att de tolererar behandlingen – de har blivit resistenta mot antibiotika. Den ökande problematiken med antibiotikaresistenta bakterier hotar våra möjligheter att bota bakteriella infektioner och är i dag ett av de största hoten mot modern medicin.

I min forskning studerar jag främst de molekylära mekanismerna för hur bakterier utvecklar resistens mot antibiotika och hur de kan sprida resistensgener mellan varandra. Vi har specialiserat oss på att använda experimentell evolution i laboratoriet för att förstå hur bakterier reagerar på olika antibiotika och hur både höga och låga koncentrationer av antibiotika påverkar resistensutvecklingen.

Ett särskilt fokus är hur en form av cirkulära DNA-molekyler, plasmider, kan samla resistensgener och flytta dessa mellan olika bakterieceller. Eftersom plasmiderna kan koda för flera resistensgener på en gång leder det till att nya bakterier blir resistenta mot flera antibiotika vid varje förflyttning – något som ökar takten med vilken våra antibiotika blir verkningslösa. I samarbete med kliniska forskare arbetar vi med att testa hur antibiotika och läkemedel som blockerar bakteriernas resistens kan kombineras på nya sätt för att försvåra bakteriernas möjligheter att utveckla ytterligare resistens och för att skapa fungerande antibiotikabehandlingar för framtiden.

Bakterieinfektioner utgör ett hälsohot som ökar år för år på grund av den snabba spridningen av antibiotikaresistens. Jag och mina kolleger i forskargruppen använder oss av landvinningar inom stamcellsbiologin för att studera hur bakterieinfektioner utvecklas i en infekterad patient.

Forskningen fokuserar särskilt på tarmslemhinnan, som är en vanlig inträdesport för aggressiva bakterier. Från tarmvävnadsprover kan vi odla fram stamceller och få dem att bilda små miniatyrtarmar – organoider – utanför kroppen. Dessa organoider kan vi under kontrollerade former i laboratoriet infektera med aggressiva bakterier, som Salmonella och Shigella. Med avancerad ljusmikroskopi kan vi därefter följa infektionsförloppet i realtid och med hög upplösning. Med metoder för att slå ut gener hos bakterierna kartlägger vi den vapenarsenal som de använder för att invadera tarmslemhinnan och manipulera kroppens immunförsvarsfunktioner. I organoiderna studerar vi även hur antibiotika verkar på bakterier då de befinner sig inne i en mänsklig vävnad. På så sätt utforskar vi nya sätt att göra framtida antibiotikabehandlingar bättre på att bromsa en pågående infektion.

Vårdvetenskaplig forskning undersöker frågor som är kopplade till människors hälsa, välbefinnande och lidande. Min forskning berör kopplingen mellan den fysiska och den psykiska hälsan – och mer specifikt hur människor påverkas känslomässigt av att diagnosticeras med cancer och vilka behov av stöd som de upplever i relation till sitt psykiska mående.

”Cancerbaksmällan” är ett begrepp myntat av föreningen Ung Cancer som beskriver de fysiska, psykiska och sociala utmaningar som personer kan möta efter en cancerbehandling, och som bör beaktas som del av cancerrehabilitering.

I min forskning är jag särskilt intresserad av att fördjupa kunskapen om de psykologiska utmaningar som kan följa i kölvattnet av en cancersjukdom, och hur vi bäst kan förstå och behandla negativa psykologiska konsekvenser av cancer. Därför är min nuvarande forskning inriktad på att utveckla, testa och implementera psykologiska stödinterventioner som en del av framtida cancerrehabilitering.

Min forskningsinriktning är barn, unga och vuxnas utsatthet för omsorgssvikt, våld och sexuella övergrepp i nära relationer. Under senare år har jag speciellt fokuserat på det våld som sker i ungas nära relationer.

Av särskilt intresse är kvalitativa studier som undersöker dynamiker och spänningsfält runt temat våld i nära relationer, och att generera kunskap som kan bidra till ett våldsförebyggande arbete.

Jag intresserar mig också för forskningsetik och forskningsmetoder. Forskningen har ett rättighetsperspektiv, i tillägg till ett skadeperspektiv. Människor har alltså både rätt till ett liv utan våld, och behov av det, eftersom våldet har en bred skadepotential. Förutom våldets negativa konsekvenser är intresset riktat mot hur personer utsatta för våld gör motstånd och utvecklar strategier för att hantera det. Forskningen utgår ifrån våldet som könat och som ett jämställdhetsproblem.