Samhällsvetenskapliga fakulteten

Min forskning fokuserar på män med makt. Som en röd tråd i min forskning löper ett genusperspektiv på politiska institutioner och de personer i privilegierade positioner som verkar inom dem – de som väljer kandidater i politiska partier, militära ledare, myndighetsutövande byråkrater och diktatorer. Jag har till exempel undersökt hur korruption och manliga nätverk bidrar till att cementera mansdominans i politiken och hur patriarkala värderingar påverkar benägenheten att använda politiskt våld.

Mina forskningsresultat har fått praktisk betydelse för organisationer som arbetar med politiska processer – för fria och rättvisa val och mot korruption. Jag har visat hur förståelsen för dessa processer bygger på manliga erfarenheter, så till den grad att både forskare och praktiker riskerar att missa de sexualiserade former av hat, hot och korruption som främst drabbar kvinnor.

De senaste åren har jag intresserat mig för hur vissa auktoritära länder använder jämställdhetsreformer för att framstå som moderna, progressiva och demokratiska. Jag och min kollega Pär Zetterberg kallar detta fenomen för ”autokratisk genderwashing” och vi har i vår forskning visat hur jämställdhetsreformer i autokratier okritiskt tolkas som demokratiska framsteg. Jämställdhetsreformer må vara viktiga i sig, men de kan inte ersätta fria och rättvisa val. Om autokraters genderwashing inte genomskådas, riskerar jämställdhetspolitik att reduceras till ett spel för gallerierna som till och med kan stärka den icke-demokratiska regimen.

Min forskning handlar om fredsprocesser efter krig, med ett särskilt fokus på gender och psykologisk hälsa. När jag studerade sannings- och försoningskommissioner i Rwanda och Salomonöarna upptäckte jag att processerna medförde oavsiktliga risker för deltagarnas fysiska säkerhet, mentala hälsa och relationer.

I vår forskning i Nepal och Sri Lanka fann vi nyligen att kvinnor var mer skeptiska än män mot fredsinitiativ som innebär säkerhetsrisker i vardagen. Det kan till exempel handla om att återintegrera före detta kombattanter i samhället – vilket innebär att personer som var förövare under kriget nu skall bo som grannar. Denna forskning visar hur viktigt det är att kvinnor är delaktiga i det formella fredsarbetet. Tyvärr är detta fortfarande mer undantag än regel runt om i världen.

Min forskningsprofil är varierad, men en röd tråd är frågor som rör beskattning. Min avhandling behandlade skatter och effektivitet från ett teoretiskt perspektiv. Efter disputationen har min forskning blivit mer empirisk, med fortsatt fokus på skatter. Jag har i flera studier använt empiriska metoder för att, med hjälp av konsumtionsdata, bedöma omfattningen av skattesmitning.

En annan röd tråd i min forskning är randomiserade experiment, ofta genomförda i samarbete med svenska myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sida, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Ett långsiktigt samarbete med Skatteverket har resulterat i flera projekt relaterade till skatter och beteendeekonomi. En av våra studier undersökte om svenska skattebetalare lider av förlustaversion då de deklarerar. Med moderna statistiska metoder kunde vi bekräfta att skattebetalare blir mer benägna att ansöka om avdrag vid kvarskatt i stället för skatteåterbäring.

I en annan studie undersöker vi om Skatteverket kan öka betalningsviljan för kvarskatt genom så kallad ”nudgeing”, det vill säga att påverka en person att välja ett alternativ framför ett annat, exempelvis enkla informationsbrev som påminner om betalning. Dagens system riskerar att föra individer till Kronofogdemyndigheten om de inte betalar, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Mycket är därför vunnet om Skatteverket kan använda mjukare alternativa metoder, vilket vår studie visar är möjligt.

När jag växte upp stod världen inför tre viktiga miljöutmaningar: ozonhålet, surt regn, och klimatförändringarna. Sedan dess har mänskligheten löst två av dessa. Varför inte det tredje – eller andra allvarliga problem som den dramatiska förlusten av biologisk mångfald?

Min forskning undersöker vad som kan göras för att stoppa den skada som mänskligheten gör på planeten i ljuset av tidigare framgångar och misslyckanden. I egenskap av sociolog studerar jag politiska barriärer och olika möjliga lösningar på hållbarhetsutmaningarna.

Viktiga hinder omfattar i dag motstånd från förorenande industrier, som har ett intresse av att bevara status quo, samt allmänhetens breda skepsis mot ny miljöpolitik. Ett sådant förhållningssätt, har jag visat, härrör till stor del från politisk misstro. En majoritet av jordens befolkning känner till miljöproblemen och vill att deras regeringar skall agera, men stöder exempelvis inte beskattning av föroreningar eftersom de tror att beslutsfattare kommer att missbruka intäkterna.

Få ämnen får ett sådant utrymme i media och vardagliga diskussioner som globaliseringens tillstånd i världen. Under en lång period har världen blivit allt mer sammankopplad, och multinationella företag har blivit allt mer närvarande i vardagen. Min forskning handlar om dessa multinationella företag och fokuserar på hur de navigerar komplexiteten i global strategi och innovation. Jag är särskilt intresserad av att förstå hur dessa företag skapar och överför kunskap mellan sina olika enheter runt om i världen – en process som är avgörande för att upprätthålla konkurrenskraften på en alltmer global marknad.

Mitt arbete undersöker nyanserna av globala innovationsstrategier och utforskar vad som får dem att lyckas eller misslyckas. Här granskas bland annat effekterna av organisatoriska strukturer, kulturella skillnader och andra kontextuella faktorer som antingen kan hjälpa eller hindra informationsflödet inom globala företag. Sammantaget hjälper min forskning oss att förstå hur multinationella företag kan utnyttja sin globala närvaro samtidigt som de bibehåller samstämmighet i strategi och verksamhet.

Icke-verbal kommunikation av känslor är en grundläggande beståndsdel i mänskliga interaktioner. I min forskning vill jag genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt öka förståelsen av hur olika aspekter av röstens egenskaper, ansiktets mimik och kroppsrörelser – samt även musik – kan förmedla känslor.

Frågor som undersökts är bland annat i vilken grad känslouttryck är universella, hur förmågan att känna igen känslor varierar mellan individer, likheter och skillnader mellan agerade och spontana uttryck, samt hur hjärnan bearbetar känslorelevant information från ansikten och röster. Resultaten visar bland annat att det är möjligt att kommunicera en bredare palett av känslor än vad som tidigare antagits, inklusive flera positiva känslor utöver glädje. Forskning om känslouttryck har många tillämpningar och bidrar även till teorier om vad känslor egentligen består av och fyller för funktioner.

I min forskning undersöker jag matval och beteende med fokus på hälsa, kroppssammansättning och välbefinnande. Mat har stor betydelse i vårt liv, men olika miljöer, levnadsvanor, attityder och tillgång till mat kan variera mycket. Tvärvetenskapligt samarbete inom hälso-, social- och utbildningsvetenskaper är viktigt för att kunna besvara komplexa frågor runt mat och hälsa med målet att främja välbefinnande i samhället.

Min forskning innefattar bland annat barnfamiljer och elitidrottare och syftar till att utveckla metoder och interventioner som tar hänsyn till alla olika aspekter av hälsa – det vill säga fysiska, psykiska och sociala aspekter. Mitt fokus ligger just nu på kräsenhet hos barn, särskilt de som har neurologiska störningar som autism och ADHD. Kräsenhet kan vara ett problem för barns hälsa men också för kommunikation inom familjen och upplevelsen av måltider i hemmet. Kräsenheten orsakas delvis av att barn, särskilt de med neurologiska störningar, kan vara över- eller underkänsliga i sina sinnesupplevelser. För gruppen elitidrottare har fokus legat på relativ energibrist i idrott och risken den innebär. Det gemensamma målet är att få de olika grupperna att lära sig njuta av mat och måltider på ett hälsosamt och hållbart sätt.

Migration är ett globalt fenomen som formar nationella och lokala kulturer, ekonomier och politik. Jag har länge varit intresserad av processerna för ömsesidig anpassning mellan invandrare och värdsamhällen, särskilt när det gäller högkvalificerade invandrare. Som invandrare, som har bott och arbetat utomlands, har jag själv upplevt hur det är att navigera i nya språk och kulturer. Dessa erfarenheter har legat till grund för alla mina forskningsprojekt.

Jag är specialiserad på arbetsmarknadsintegration av högkvalificerade migranter. Min forskning har undersökt inkluderingsprocesser och hur högkvalificerade migranter skapar en lokal platskänsla. Fältarbete i Sverige, Norge, Polen och Indien har gett platsspecifika insikter i hur integrationsprocesser på arbetsmarknader och arbetsplatser fungerar.

För att bättre förstå det institutionella sammanhang inom vilket internationell migration äger rum, har jag också studerat hur den styrs. Dessa studier har undersökt FN:s globala ramverk för säker, ordnad och reguljär migration, EU-blåkortet för högkvalificerade migranter och arbetsmarknadsintegrationspolitik för personer med flyktingbakgrund i Sverige och Nya Zeeland.

Dessa forskningsprojekt har gett en djupare förståelse för de möjligheter och utmaningar som högkvalificerade migranter och personer med flyktingbakgrund möter efter att ha flyttat till ett nytt land, och hur de navigerar i dessa strukturer i sin vardag.

Min forskning har tre olika inriktningar. För det första handlar den om konsekvenser av boende- och skolsegregation och hur dessa bemöts genom olika typer av åtgärder och samhällsplanering. Jag är särskilt intresserad av vilken betydelse grannskapet tillmäts över tid. För det andra är jag intresserad av hur sociala nätverk påverkar utrikes föddas möjligheter att få arbete och starta företag. För det tredje är jag intresserad av hur samhällsplaneringen, eller organiseringen av samhället, kan påverka omställningen till ett miljövänligare samhälle.

I min forskning har jag sett hur grannskapet ständigt återkommer inom samhällsplanering som den plats där viktiga samhällsutmaningar ska lösas. Det gäller till exempel invånares aktiva demokratiska deltagande, utrikes föddas sociala och ekonomiska integration, samt utsatthet och kriminalitet. Åtgärderna inriktas på de grannskap som har högst andel låga inkomster, höga andelar utrikes födda och kriminella nätverk.

Samtidigt har jag också observerat vilken begränsad betydelse grannskapet har när det gäller individers chanser på arbetsmarknaden och till egen försörjning. Regleringar av migration, hur arbetsmarknaden fungerar och hur skolval organiseras har betydelse men familjens bakgrund och individens tillgång till resurser genom sociala nätverk spelar fortfarande den största rollen för hur det går för människor i karriären oavsett migrationsbakgrund.

Jag menar därför att de lokala åtgärderna och grannskapets betydelse behöver sättas i relation till strukturella mekanismer som skapar social exkludering, ekonomisk ojämlikhet, bostads- och skolsegregering samt hur migrationsbakgrund påverkar möjligheter på arbets- och bostadsmarknaden.

Min forskning handlar om varför det, globalt sett, är så få kvinnor i politiken samt vilka konsekvenser det får när lagar införs för att utjämna könsskillnaderna. Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt könskvotering till parlament, som har införts i många länder. Jag har bland annat visat att när kvotering införs, och andelen kvinnor ökar, förändras länders budgetprioriteringar – en större del går till hälsa och sjukvård, och en mindre del går till försvaret. Hur många kvinnor som återfinns i beslutande positioner har med andra ord betydelse för den förda politiken.

Jämställdhetsreformer utnyttjas dock ibland för delvis andra, och dunklare, syften än för att lösa jämställdhetsproblem. Tillsammans med min professorskollega Elin Bjarnegård och amerikanska forskare visar jag i min nuvarande forskning hur regeringar i auktoritära stater framgångsrikt använder sig av jämställdhetsreformer för att rikta bort fokus från sina odemokratiska praktiker och därmed framstå som mer legitima. De nyttjar därmed jämställdhetsreformer till att försöka upprätthålla ett auktoritärt styre och förhindra demokratisering.