Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter genomgången A-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande kunna

• översiktligt beskriva de mest centrala utvecklingsproblemen i världen
• självständigt formulera och behandla problem inom ämnesområdet
• känna till vissa grundläggande teorier och begrepp inom ämnesområdet; speciellt avseende:
• sambanden mellan demokrati, stat och utveckling
• det koloniala arvet och dess betydelse för utvecklingsteorier och utvecklingsländer
• utvecklingsekonomiska begrepp och förklaringsmodeller
• grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
• ha viss kännedom om aktuell forskning och forskningsdiskussion
• självständigt och kritiskt analysera och diskutera centrala utvecklingsproblem
• sätta de teoretiska kunskaperna i relation till praktik i utvecklingsländer och möjliga framtida yrken.

Innehåll

1. Development, Democracy and the State 7,5 hp

Mål (förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna

- grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om orsakssamband om utveckling

- analysera och diskutera biståndets roll och syfte globalt och i Sverige

- tillgodogöra sig och diskutera viss aktuell forskning om utveckling, demokrati och socialt kapital

Innehåll

Kursen har fyra teman: Introduktion, bistånd, utvecklingsstaten, samt demokrati och socialt kapital. Läroboken Politics and Culture in the Developing World, de två kapitlen i UNDP-rapporten, samt Amartya Sens välkända bok introducerar dig till några av de viktigaste problemen och debatterna om utveckling. Biståndets roll i utvecklingsprocessen belyses genom Emersons antologi, den svenska regeringens Biståndsproposition samt flera gästföreläsningar. Genom demokratibistånd och konditionalitet (villkorat bistånd) kan externa aktörer påverka interna demokratiseringsprocesser. Möjligheter och problem som är förknippade med externa försök att befrämja demokrati i enskilda länder kommer att diskuteras med utgångspunkt dels i boken Democratisation in the European Neighbourhood, dels i ett antal artiklar om bistånd och demokratisering. Kursens sista tema är demokrati och demokratisering. Demokrati har under de senaste 10-15 åren kommit att ses av många som en central beståndsdel i utveckling – både som ett mål i sig och som medel för andra mål. Anirudh Krishnas bok analyserar med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder betydelsen av socialt kapital för demokrati och utveckling i norra Indien.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och videofilm. Kursen ges på engelska.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.

2. Development theory and colonial legacies 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- återge grunddragen i hur synen på vad som är utveckling förändrats över tid i det koloniala och post-koloniala Afrika, Latinamerika och Sydasien sedan år 1800

- redogöra för hur kolonialpolitiken i Afrika, Latinamerika och Sydasien formats i relation till uppfattningar om vad som utgjort orsakerna till bristen på utveckling

- analysera utvecklingspolitik som formad i brytningen mellan föreställningar om utveckling baserade på likhet och på olikhet mellan grupper av människor

- redogöra för exempel på hur föreställningar om nationalitet, etnicitet, ras och kön utgjort integrerade delar inom utvecklingstänkandet

- redogöra för teorier om utveckling och underutveckling som utvecklats i relation till de koloniala och postkoloniala erfarenheterna i Afrika, Latinamerika och Sydasien

Innehåll

Kursen omfattar en analys av föreställningar och teorier om "utveckling" och "framsteg" och hur dessa föreställningar influerat de politiska, ekonomiska och sociala praktikerna i Sydasien, Afrika och Latinamerika sedan början av 1800-talet. I kursen behandlas hur föreställningarna om utveckling förändrats i relation till både koloniala och postkoloniala erfarenheter. Vidare behandlar kursen föreställningar om ras och etnicitet, om kön/genus samt om hur samhällelig makt organiseras politiskt som integrerade delar i föreställningarna om utveckling. Kursen ges av lärare från tre discipliner för att åskådliggöra olika perspektiv på frågor om "utveckling" i historien.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. En del av skrivningen kan dock examineras genom inlämnade uppgifter och aktivt seminariedeltagande. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt betyg på det skriftliga provet. För den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupningar i förhållande till examensfordringar

Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla utvecklingsteorier genom att koppla dessa teorier både till deras vetenskapsteoretiska sammanhang och till de historiska kontexter inom vilka de utformats.

Övriga föreskrifter

Framgångsrika studier förutsätter ett aktivt deltagande i undervisningen och att litteraturen läses löpande under kursens gång.

3. Development Economics 7,5 hp

Mål (förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna

- analysera de grundläggande ekonomiska problemen som präglar utvecklingsländerna

- använda ekonomisk analys för att förstå utvecklingshinder samt diskutera lämpliga policies som kan föras

- kritiskt diskutera centrala utvecklingsfrågor som tillväxt, inkomstfördelning, fattigdom, humankapital, stagnation på landsbygden, handel, utländska investeringar, bistånd, hållbar utveckling och miljö med exempel från Asien, Afrika och Latin Amerika

Innehåll

Kursen börjar med en genomgång av utsikterna för ekonomisk tillväxt och utveckling i fattiga länder utifrån ekonomisk analys och historiska tillväxterfarenheter. Klassiska teorier om ekonomisk utveckling förklaras också. Medan den viktiga frågan om ojämn inkomstföredelning, tillväxt och fattigdom diskuteras, försöker vi att klara upp följande frågor: Varför är en ojämn inkomstfördelning dålig? Leder ekonomisk tillväxt till ökade inkomstklyftor? Finns det något målkonflikt mellan ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning? Vilka åtgärder kan minska fattigdom och ojämlikheter? Vidare diskuterar vi teorin on humankapital och utbildnings- och hälsovårdens roll i utveckling men vi fokuserar inte enbart på kvantiteten utan även på kvaliteten av tjänsterna. Effekterna av AIDS på utvecklingsländerna granskas också. Jordbrukets institutioner och stagnation, hållbar utveckling och miljöförstöring tas upp och åtgärder för att rätta till dessa problem analyseras. Kursen också studerar ingående den roll som internationell handel, utländska investeringar och bistånd kan spela i utvecklingen. Många exempel från Asien, Afrika, och Latin Amerika används under kursen för att illustrera olika utvecklingsproblem och -lösningar.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar som ibland ges av gästföreläsare som sysslar med utvecklingsfrågor. Det finns också seminarier där studenter i mindre grupper diskuterar utvecklingsfrågor med hjälp av rekommenderade källor.

Examination

Examinationen består av en skriftlig tentamen i slutet av kursen. För betyget godkänd krävs minst 50% av den maximala tentamenspoängen.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -

Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

4. Development and Armed Conflict 7,5 hp

Mål (förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna

- grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt

- analysera och diskutera biståndets roll och syfte med avseende specifikt på väpnad konflikt

- tillgodogöra sig och diskutera viss aktuell forskning om försoning och transitionell rättvisa i länder som drabbats av väpnad konflikt.

Innehåll

Kursen har fyra teman: Introduktion, naturresursfrågor, försoning och transitionell rättvisa, samt bistånd i ett konfliktsammanhang. Referensverket Miniatlas of Human Security ger en översikt över politiskt våld i världen, och hur väpnad konflikt hänger samman med fattigdom och olika av typer politiska institutioner. Världsbankens uppmärksammade forskningsrapport Breaking the Conflict Trap redogör för forskning om hur fattigdom föder väpnad konflikt och hur väpnad konflikt i sin tur orsakar fattigdom, så att fattiga länder så att säga riskerar att låsas fast i en konfliktfälla. Resursfrågor belyses utifrån ett antal nyligen publicerade forskningsartiklar om å ena sidan sambandet mellan knappa resurser och konflikt (t.ex. konflikter mellan nomader och bönder om tynande vattentillgångar), och å den andra sidan om hur ett relativt överflöd av vissa typer av resurser (t.ex. olja, diamanter) kan orsaka konflikt. Försoningsprocesser anses vara viktiga i postkonfliktsamhällen för att lägga grunden för fred och utveckling, liksom transitionell rättvisa, eller balansen mellan sanning och rättvisa i länder efter konflikt, och diskuteras med utgångspunkt i ny forskning (forskningsartiklar och kapitel). Biståndets roll i konfliktsammanhang behandlas utifrån Sidas manual för konfliktanalys Conflict-Sensitive Development Co-operation: How to Conduct a Conflict Analysis och OECD:s biståndskommittés bok The DAC Guidelines: Helping Prevent Violent Conflict.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Kursen ges på engelska.

Examination

Kursen examineras i två steg: genom 1) aktivt deltagande i tre obligatoriska seminarier och 2) en skriftlig tentamen. Vid frånvaro från ett seminarium ska studenten inlämna ett 2 sidors PM i vilken seminariefrågan diskuteras utifrån den anvisade litteraturen. PM kan endast inlämnas för ett seminarium, om fler seminarier missas får studenten delta i det missade seminariet vid nästa kurstillfälle. Varje seminarium utgör 15% av kursbetyget (45% sammanlagt), den skriftliga tentamen utgör 55% av kursbetyget.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd

Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök.

Examination

Momenten examineras genom skriftliga prov. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. Varje kursmoment innehåller också seminarier. För att bli godkänd på kurs 4 krävs att du deltar aktivt på dessa seminarier. På delkurserna 1 och 2 tillämpas ett system med "duggor": ett godkänt resultat vid seminariet ger poäng vid den skriftliga tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för utvecklingsstudier samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.

Övriga föreskrifter

Inga särskilda förkunskaper förutom grundläggande behörighet. För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen på vissa delkurser, bl.a. Development Economics på A, helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.