Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 15 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i religionsvetenskapliga program, 210 hp

Kursen ingår i huvudområdet tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med huvudområde inom något samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller religionsvetenskapligt område eller 80 p/120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 60 p/90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom systematisk teologi, livsåskådningsforskning, religionsfilosofi och etik. Kursen ger en fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig teori och metod i en självständig analys av teologiska, filosofiska och etiska problemställningar. Kursen ger ingående kännedom om pågående forskning inom tros- och livsåskådningsvetenskap och lägger stor vikt vid teoretisk medvetenhet och förmåga till kritisk analys.

Inom ramen för kursen fördjupar studenten sina kunskaper inom ämnesområdet Tros- livsåskådningsvetenskap genom att inhämta två litteraturkurser om vardera 7,5 hp.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- Med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet.

- Kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem.

- Med hög grad av självständighet formulera argumentera för ett ställningstagande

- Presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift.

- Att i diskussion med andra kunna förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Innehåll

I kursen ingår två delkurser, nämligen (a) Reformation, spiritualitet och politik, 7,5 hp samt (b) Livsåskådning, naturvetenskap och miljö. 7,5 hp. Var och en av dessa kurser består av en seminarieserie samt en valfri litteraturkurs.

Inom ramen för delkursen om Reformation, spiritualitet och politik inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att studenten skall kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

- Teorier om jämlikhet och rättvisa

Målet för denna kurs är att analysera skilda teorier om rättvisa och att kritiskt reflektera over frågorna om rättvisans innebörd och dess berättigande. Inom kursen analyseras de teorier om rättvisa som möter inom såväl politisk liberalism som kommunitarism. Vidare studeras frågan om hur teorier om jämlikhet kan bedömas inom ramen för kristen socialetik. Vad innebär en teori om rättvisa som tar hänsyn till de skillnader som finns mellan olika sociala och kulturella kontexter?

- Spiritualitet och vetenskap

Vissa menar att teologin och religionsvetenskapen idag genomgår "a spiritual turn", en omvälvning lika genomgripande som "the linguistic turn" inom 1900-talsfilosofin. Ett allt större teologiskt och religionsvetenskapligt intresse ägnas frågor som har med andlighet att göra. Vad innebär det att studera spiritualitet i en akademisk kontext? Vilka metodologiska svårigheter och vetenskapsteoretiska ställningstaganden ställs man som spiritualitetsforskare inför och hur kan man hantera dessa svårigheter på ett genomtänkt och fruktbart sätt?

- Feministisk spiritualitet

Den kristna fromhetstraditionens förhållande till kvinnors respektive mäns möjligheter att leva goda människoliv beskrivs av olika forskare på radikalt skilda sätt. Vissa menar att den kristna spiritualiteten i grund och botten är kvinnoförtryckande medan andra ser den som en omistlig inspirationskälla i kampen för jämställdhet. Kursen syftar till att studenten skall erhålla redskap att analysera den kristna spiritualitetens förhållande till frågor som gäller kön och makt. Särskilt uppmärksammas olika utformningar av kristen feministisk spiritualitet.

- Reformationens teologi

I denna kurs skall studenten förvärva fördjupad kunskap om reformationstidens brokiga teologiska landskap I Europa. Vidare skall studenten utveckla sin förmåga till såväl ett idéhistoriskt studium av reformationstiden som till mera kritiska och konstruktiva bearbetningar av reformationstidens teologi. Studenten skall också utveckla sin förståelse för reformationstidens mångfald.

- De yttersta tingen

I denna kurs skall studenten utveckla sin förmåga att med hög grad av självständighet kritiskt och konstruktivt analysera frågeställningar inom kristen eskatologi, framför allt vad gäller föreställningar om livet efter döden. Studenten skall också förvärva kunskaper om hur eskatologin kan relateras till andra loci i kristen troslära, samt om hur kristen eskatologi kan relateras till eskatologiska föreställningar utanför kristen tradition.

Inom ramen för delkursen om livsåskådning, naturvetenskap och miljö inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Hållbar utveckling och global rättvisa

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta kunskaper om skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen behandlas olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

- Djurens rätt och naturens värde

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om miljöetiska och djuretiska teorier. Har naturen ett värde i sig eller är den värdefull främst som ett medel till vad som är gott för människor och djur? Har djur samma rättigheter som människor och hur kan i så fall dessa rättigheter berättigas? Dessa frågor behandlas i kursen, som särskilt uppmärksammar relationen mellan människosyn, natursyn och etisk teori.

- Kunskap, tro och tvivel

I kursen behandlas frågor om vilken roll som kunskap, tro och tvivel har i religiösa och vetenskapliga sammanhang. Vetenskap lyfts ofta fram som paradigmexemplet på rationalitet och kunskap, men vad är kunskap och rationalitet egentligen och var går dess gränser? Kan och skall vetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang? Några mycket olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

- Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. Kursens syfte är att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

- Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin teoretiska och metodiska färdighet i studiet av livsåskådningar. Särskilt skall studenten förvärva insikt i och självständigt kunna tillämpa såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskningen.

- Livsåskådningar utan Gud

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt förhålla sig till agnostiska och ateistiska livsåskådningsalternativ i västerländsk idétradition. Särskilt skall studenten förvärva fördjupade kunskaper om materialism och holism.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium, icke lärarledd undervisning kan även förekomma.

Examination

Litteraturkurserna examineras genom hemskrivning, muntlig tentamen och - eller PM.

Seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen tros- och livsåskådningsvetenskap C2 är avklarad.

Litteraturkurser väljs i samråd med examinator, varvid hänsyn skall tas till ämnet för den E-uppsats som studenten har för avsikt att skriva.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet etik rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Demokrati, religion och politisk etik, (b) Teorier om jämlikhet och rättvisa, (c) Hållbar utveckling och global rättvisa eller (d) Djurens rätt och naturens värde.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet religionsfilosofi rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Spiritualitet och vetenskap, (b) Feministisk spiritualitet, (c) Kunskap, tro och tvivel, eller (d) Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Reformationens teologi, (b) De yttersta tingen, (c) Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter, eller (d) Livsåskådningar utan Gud.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst enligt denna kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt samma kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.