Ekonomisk geografi

15 hp

Kursplan, Grundnivå, 2KU014

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
2KU014
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Samhällsgeografi G1N
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Kulturgeografiska institutionens styrelse, 1 oktober 2009
Ansvarig institution
Kulturgeografiska institutionen

Allmänt

Kursplanen är fastställd av Kulturgeografiska institutionsstyrelsen. Kursen kan läsas som fristående kurs eller programkurs, separat eller i kurspaket Samhällsgeografi A.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Syftet med kursen är att de studerande skall tillägna sig kunskap om grundläggande ekonomisk-geografiska begrepp, teorier och metoder. Kursen syftar vidare till att ge grundläggande kunskaper om såväl världsekonomins utveckling som Sveriges ekonomiska geografi. Inom ekonomisk geografi studeras hur ekonomiska aktiviteters utveckling påverkar och påverkas av den samhälleliga omgivningen. Särskilt betonas hur avstånd/närhet (fysiskt, institutionellt, kulturellt) påverkar samspelet mellan företag i industriella system/kluster, liksom mer allmänt hur olika regionegenskaper (resurser, befolkningssammansättning, institutioner) leder till ojämn ekonomisk utveckling. Aktuella frågeställningar är: Spelar det någon roll var verksamheter är lokaliserade i en tid när modern transport- och kommunikationsteknologi till stor del upphäver avståndets friktion? ? På vilket sätt är olika rumsliga nivåer, aktörer och processer (lokalt, regional, globalt) relaterade till varandra i en globaliserad ekonomi? Har den lokala miljön någon betydelse för de globalt verksamma, trans- eller multinationella företag som successivt får allt större vikt i världsekonomin?

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- beskriva grundläggande ekonomisk-geografiska begrepp samt äga kunskap om ekonomisk-geografiska teorier och metoder

- redogöra för världsekonomins utveckling liksom Sveriges ekonomiska geografi

- översiktligt diskutera hur ekonomiska aktiviteter påverkar och påverkas av omgivningen

- redogöra för och förstå förutsättningarna för uppkomsten av geografisk ojämn ekonomisk utveckling

- analysera verksamheters lokalisering i perspektiv av modern transport- och kommunikationsteknik

- analysera den lokala och regionala miljöns betydelse för globalt verksamma företag

- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer

- i en kortare uppsats eller promemoria behandla en avgränsad ekonomisk-geografisk

frågeställning.

Innehåll

I denna kurs ges en orientering om världsekonomins utveckling under tiden efter andra världskriget med särskild tonvikt på produktionens, investeringarnas och handelns förändrade geografi. I det sammanhanget behandlas globala förändringsförlopp inom olika ekonomiska sektorer, liksom framväxten av över- och mellanstatliga ekonomiska organisationer (såsom EU och WTO). Vidare behandlas Sveriges ekonomiska geografi i termer av näringslivets lokaliseringsförutsättningar, regional specialisering, den svenska ekonomins internationalisering, strukturomvandlingen, liksom svensk närings- och regionalpolitik.

Kursen ger också kunskaper om vilken roll lokala och regionala miljöer spelar för företags innovations- och konkurrensförmåga i en alltmer globaliserad världsekonomi. Under kursen ges en översikt över teorier om företagslokalisering och regionalekonomisk utveckling. Här presenteras klassisk lokaliseringsteori såväl som modernare perspektiv på agglomerationsfördelar, industriella system, nätverk och kluster. Metoder för att analysera ekonomiska verksamheters lokalisering och dimensionering, marknadsförhållanden m.m. behandlas, delvis i form av tillämpningsövningar.

Undervisning

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, lektionsundervisning, övningar, handledning, seminarier, PM, exkursioner och liknande. Deltagande i all undervisning förutom föreläsningar är obligatoriskt.

Examination

Skriftlig tentamen, inlämningsuppgifter samt obligatoriska moment. Kursen rapporteras som ett delmoment. Slutbetyget är en sammanvägning av de betyg som ges kontinuerligt på obligatoriska moment och det betyg som tentamensresultatet genererar. Samtliga obligatoriska moment måste vara minst godkända för att slutbetyg skall ges.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin