Behörighetskrav

110 hp godkända kurser inom ett högskoleingenjörsprogram med inriktning maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande samt Lättvattenreaktorteknik.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• formulera, tillämpa och bedöma olika modeller för riskanalys i verkliga situationer;
• redogöra för hur det internationella systemet för kärnämneskontroll fungerar, ange dess huvudkomponenter och hur de relaterar till varandra;
• bedöma hur olika tekniska hjälpmedel för kärnämneskontroll kan utnyttjas vid inspektioner och diskutera aktuell forskning inom området;
• beskriva ett antal klassiska haverihändelser inom världens kärnkraftshistoria, avgöra deras orsaker och förklara deras följder, samt diskutera deras sociala, ekonomiska och miljömässiga påverkan;
• i grupp muntligt redogöra för och diskutera tillämpningar av kärnkraftsäkerhet.

Innehåll

Probabilistisk Säkerhetsanalys

Riskanalys (kallas också för säkerhetsanalys) innebär att på ett systematiskt sätt beräkna risker och konsekvenser av fel och störningar i tekniska system. Informationen i riskanalyser kan bestå av statistisk för inledande händelse, funktionsfel, systemfel, komponentfel, mänskligt felhandlande som bearbetas och anpassas i beräkningsprogram så att ett stort antal sluttillstånd kan beräknas. Riskanalysen ger därmed möjligheter och underlag för värdering av olika typer av händelsers och konsekvensers risker (felfrekvenser, sannolikheter) att inträffa för olika degradationer, fel.

Människa, Teknik och Organisation

I MTO-analyser studeras människans interaktion med den omgivande tekniken och organisationen (människan i systemet, gruppen och organisationen, utvecklingsprocesser och olycksutredningar). Synen på den mänskliga faktorn som felande länk har förändrats och idag ingår riskanalyser av gränssnitt, processgrafik, rutiner mm, i riskanalyser på samma naturliga sätt som analyser av olika tekniska komponenter. MTO kommer också att diskuteras ur ett genusperspektiv.

Klassiska händelser

Här beskrivs några klassiska olyckor inom kärnkraftteknik som, till exempel, Tjernobyl och Three Mile Island. Händelser analyseras utifrån de dynamiska processerna i en kärnkraftreaktor. Konsekvenser för operatörer, anläggningar och omgivande samhälle diskuteras.

Kärnämneskontroll

Kärnämneskontroll betecknar det nationella och internationella arbetet för icke-spridning av nukleära material och tekniker, vilket generellt tolkas som icke-spridning av kärnvapen. Kärnämneskontrollen bygger främst på politiska medel (avtal), vilka stöds av tekniska medel (inspektioner). Kontrollsystemen genomsyras av fyra grundprinciper, som något förenklat kan benämnas bokföring, fysiskt skydd, verifikation och efterlevnad. I kursen får studenterna sätta sig in i hur systemets olika komponenter relaterar till varandra och hur det implementeras i praktiken. Aktuell forskning om tekniska hjälpmedel för kärnämneskontroll kommer också att behandlas.

Undervisning

Föreläsningar, obligatoriska gruppseminarier

Examination

Individuella, skriftliga hemuppgifter, en för varje del av kursen (grupparbete tillåtet).

Gruppseminarier med individuella muntliga presentationer och gruppdiskussioner.

Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen.

Godkända resultat måste uppnås i samtliga ovanstående examinationsmoment.