Utvecklingsstudier A
Kursplan, Grundnivå, 2SK021
- Kod
- 2SK021
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Utvecklingsstudier G1N
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Statsvetenskapliga institutionens styrelse, 7 december 2011
- Ansvarig institution
- Statsvetenskapliga institutionen
Behörighetskrav
En B, Sh A (områdesbehörighet 6)
Mål
Efter genomgången A-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande kunna
- översiktligt beskriva de mest centrala utvecklingsproblemen i världen
- självständigt formulera och behandla problem inom ämnesområdet
- känna till vissa grundläggande teorier och begrepp inom ämnesområdet; speciellt avseende:
- sambanden mellan demokrati, stat och utveckling
- begrepp och förklaringsmodeller kring hållbar utveckling
- diskussioner om feminism och utveckling, samt hur genus påverkar utveckling och hur utveckling påverkar genus
- grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
- ha viss kännedom om aktuell forskning och forskningsdiskussion
- självständigt och kritiskt analysera och diskutera centrala utvecklingsproblem
- sätta de teoretiska kunskaperna i relation till praktik i utvecklingsländer och möjliga framtida yrken.
Innehåll
1. Utveckling, stat och hållbarhet, 7,5 hp
Mål (förväntade studieresultat)
Efter genomgången kurs förväntas de studerande
- kunna grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om utveckling
- kunna analysera och diskutera biståndets roll och syfte globalt och i Sverige
- fått ökad förståelse för demokratins och samhällsstyrningens roll för utveckling
- ha en fördjupad kunskap om utvecklingsproblemen och möjliga orsaker speciellt i Afrika
- kunna tillgodogöra sig och diskutera viss aktuell forskning om utveckling
Innehåll
Kursen har tre teman: Utvecklingsbistånd och demokratikonditionalitet; grundläggande utvecklingsbegrepp; samt utveckling och dess möjliga orsaker i Afrika. Amartya Sens välkända bok samt flera artiklar introducerar dig till några av de viktigaste problemen och debatterna om utveckling. Biståndets roll i utvecklingsprocessen belyses genom Easterleys bok, Parisdeklarationen samt flera gästföreläsningar. Genom demokratibistånd och konditionalitet (villkorat bistånd) kan externa aktörer påverka interna demokratiseringsprocesser. Möjligheter och problem som är förknippade med externa försök att befrämja demokrati i enskilda länder kommer att diskuteras med utgångspunkt i ett antal artiklar om bistånd och demokratisering. Kursens sista tema behandlar utvecklingsproblem i Afrika; en kontinent som karakteriseras av både de mest problemtyngda länderna i världen samt länder med snabb ekonomisk utveckling och stabil demokrati.
UNDERVISNING
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och videofilm. Kursen ges på engelska.
EXAMINATION
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.
Fördjupning i förhållande till examensfordringar
Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.
2. Internationella miljöproblem och hållbar utveckling, 7,5 hp
INNEHÅLL
Denna kurs fokuserar på internationella miljöfrågor och hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling bildades 1987 då Världskommissionen för miljö och utveckling slog fast att världen stod inför en enorm utmaning: Att utvecklas på ett hållbart sätt och se till att världen tog hänsyn till behoven hos både nuvarande och kommande generationer. Idag innefattar hållbar utveckling att tillmötesgå människors behov, som att minska hunger och fattigdom, och samtidigt upprätthålla de livsuppehållande systemen på jorden. Kursen behandlar den aktuella diskursen om hållbar utveckling och dess teoretiska och praktiska kopplingar till utvecklingsarbete, ekonomi, klimatförändringar, och ekosystemtjänster.
Mål och förväntade studieresultat
Målet med kursen är att introducera studenten till flerdimensionella aspekter av hållbar utveckling genom att titta på den historiska bakgrunden till, och de dubbla målen för hållbar utveckling. Därefter läggs fokus på aktuella frågor för att förstå hur de länkar till utvecklingsteori och utmaningar för hållbar utveckling.
Inlärningsmålen med kursen är att eleven skall:
1. Exponeras för den viktigaste historiska bakgrunden till hållbar utveckling och internationella försök att uppnå dess mål.
2. Förstå viktiga ämnen och begrepp som hänger samman med miljö, människors välbefinnande och hållbar utveckling.
3. Kunna diskutera, debattera och formulera viktiga kopplingar mellan miljö, hållbar utveckling, och utvalda teorier om utveckling.
4. Förstå hur internationell hållbar utveckling som begrepp har misslyckats eller lyckats främja utvecklingen.
5. Lära dig att tänka kritiskt runt internationella miljö- och utvecklingsfrågor och att ställa frågor som rör den framtida debatt om dessa frågor.
Examination
Deltagande i alla tre seminarierna är obligatorisk. Betyget kommer att baseras både på seminarierna och tentamen. Studenter måste passera både seminarier och tentamen för att klara kursen.
Betygskriterier för denna kurs är U, G, VG eller, eller AF i ECTS internationella betygssystem.
Föreläsningar och seminarier
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier och grupparbeten. Kursen ges på engelska.
3. (En)gendering International Development, 7,5 hp
UNDERVISNING
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.
EXAMINATION
Kursen examineras genom en skriven tentamen samt aktivt deltagande i seminarier. Om deltagandet i seminarier inte är tillfredsställande får man besvara en extra fråga på tentan. Den tregradiga betygsskalan Underkänd, Godkänd, Väl godkänd tillämpas.
INNEHÅLL
Kursen introducerar studenter i de teoretiska och konceptuella synsätt som finns inom utvecklingsteori och dess genomförande. Kursen kartlägger på ett kritiskt sätt hur genus påverkar utvecklingsteorier och hur utveckling i praktiken får för effekter på genusrelationer och genus i verkligheten. Med fokus i första hand på södra halvklotet, kommer kursen att hämta empiriska exempel från Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydost-Asien och Latin-Amerika. Kursen börjar med en översikt av institutionalisering av imperialismen globalt och hur den har format debatterna om utveckling i kolonial och efterkolonial kontext. Vi kommer att undersöka hur feministiska teoretiska modeller har förändrat konventionell (manlig) utvecklingsdebatt och den 'manliga dominansen' inneboende i dessa.
'Structural Adjustment programmes' var den huvudsakliga utvecklingsverktyg som de finansiella giganterna som IMF och World Bank använde sig av för att få utvecklingsländer på 'spåret' med den utvecklade världen. Men vad gick fel? Varför? Dessutom var ett av kraven i dessa program att ta kontrollen över "befolkningsexplosionen" i utvecklingsländerna till en oerhörd kostnad för individers liv och skapade obalanser mellan könen i samhällen.
Den nuvarande ökningen i etisk och inrikespolitiska stridigheter har en historisk bakgrund men som inte är förstådd i termer av avsaknad av utveckling men i termer medfött grymhet och underutveckling hos nationer. Är det hela sanningen?
Avslutningsvis kommer kursen att behandla utvecklingsprocesser, som trots deras inneboende svagheter, har skapat fickor med empowerment som är hållbara och har tillåtit många samhällen att återhämta sig från skulddriven (debt-led) utveckling.
4. Utveckling och Väpnad Konflikt, 7,5 hp
Mål (förväntade studieresultat)
Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna
- grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
- analysera och diskutera biståndets roll och syfte med avseende specifikt på väpnad konflikt
Innehåll
Kursen har fyra teman: (1) introduktion; (2) god samhällsstyrning och demokrati; (3) naturresursfrågor samt (4) bistånd i ett konfliktsammanhang. Referensverket Miniatlas of Human Security ger en översikt över politiskt våld i världen, och hur väpnad konflikt hänger samman med fattigdom och olika av typer politiska institutioner. Paul Colliers uppmärksammade bok The Bottom Billion redogör för forskning om hur fattigdom föder väpnad konflikt och hur väpnad konflikt i sin tur orsakar fattigdom, så att fattiga länder så att säga riskerar att låsas fast i en konfliktfälla. Inom temat "god samhällsstyrning och demokrati" diskuteras hur korruption föder både fattigdom och väpnade försök att ta över staten genom kupper eller gerillakrig. En annan problematik som studeras är den ofta konfliktskapande roll som val spelar när de inte sker i ett demokratiskt sammanhang. Paul Colliers senaste bok Wars, Guns, and Votes är central för detta tema. En annan viktig aspekt av samhällsstyrning är jämställdhet mellan kvinnor och män. Sambandet mellan jämställdhet, utveckling och fred behandlas dels utifrån den senaste forskningen, dels utifrån Världsbankens rapport från år 2001 Engendering Development. Resursfrågor belyses utifrån ett antal nyligen publicerade forskningsartiklar om å ena sidan sambandet mellan knappa resurser och konflikt (t.ex. konflikter mellan nomader och bönder om tynande vattentillgångar), och å den andra sidan om hur ett relativt överflöd av vissa typer av resurser (t.ex. olja, diamanter) kan orsaka konflikt. Också The Bottom Billion behandlar dessa frågor. Biståndets roll i konfliktsammanhang diskuteras främst utifrån Mary B. Andersons klassiska bok Do No Harm.
UNDERVISNING
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.
Kursen ges på engelska.
EXAMINATION
Kursen examineras genom ett kort flervalstest (multiple-choice-test), och en skriftlig hemtentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd för studenter i det svenska universitetssystemet, medan utbytesstudenter betygssätt enligt ECTS-skalan.
Fördjupning i förhållande till examensfordringar
Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök.
Examination
Momenten examineras genom skriftliga prov. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. Varje kursmoment innehåller också seminarier. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.
Övriga föreskrifter
För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2024
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007