Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 15 hp

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp

Kursen ingår i huvudområdet tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med huvudområde inom något samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller religionsvetenskapligt område eller 120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom krävs kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva fördjupade kunskaper om olika livsåskådningar, skilda utformningar av kristen trosåskådning, etisk teoribildning och olika teorier inom religionsfilosofin. Studenten skall också uppöva en förmåga att identifiera och självständigt bearbeta sådana problem som aktualiseras inom systematisk teologi, livsåskådningsforskning, religionsfilosofi och etisk forskning. Studenten skall vidare förvärva en sådan fördjupad insikt i ämnesteori och metod som är nödvändig för att kunna skriva en forskarförberedande uppsats.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för och med hög grad av självständighet analysera och kritiskt bedöma innehållet i kurslitteraturen.
• med hög grad av självständighet relatera huvudområdets olika forskningsämnen till varandra och identifiera gemensamma problemområden.
• kommunicera etiska, filosofiska och teologiska kunskaper till en akademisk så väl som till en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift.
• i diskussion med andra kunna förhålla sig kritiskt till egna föreställningar och värderingar.

Innehåll

I kursen ingår två delkurser (a) Gud, moralen och verkligheten, 7,5 hp samt (b) Kropp, kön och feminism, 7,5 hp.

(a) Delkursen Gud, moralen och verkligheten består av ett antal seminarier som behandlar skilda etiska, filosofiska och teologiska teorier kring förhållandet mellan språk och verklighet. I delkursen inhämtas en av följande sex litteraturkurser:

- Moralisk sanning eller etisk relativism

Kursen behandlar tre grundläggande problem, nämligen (a) frågan om det moraliska språkets funktion, (b) frågan om värden har en självständig existens oberoende av det mänskliga medvetandet, samt (c) frågan om hur moraliska omdömen skall berättigas. Framför allt studeras två etiska teorier, nämligen preskriptivismen och den moraliska realismen. Dessutom behandlas skilda former av etisk relativism och konstruktivistiska teorier om moralen.

- Förnuft och kontext i kristen etik

Syftet med kursen är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om skilda utformningar av nutida kristen etik. Särskilt behandlas frågan om vilken typ av överväganden som kan läggas till grund för innehållet i en sådan etik som gör anspråk på att vara kristen. Kursen behandlar både naturrättsliga teorier och sådana utformningar av kristen etik som har en tydlig kontextualistisk profil.

- Sanning, mening och verklighet

För många troende såväl som religionskritiker är det självklart att man måste vara realist i metafysisk bemärkelse för att vara religiös. Religiösa utsagor är sanna eller falska beskrivningar av verkligheten och tro på Gud förutsätter Guds existens. Även om detta fortfarande är den dominerande uppfattningen, har den dock ifrågasatts av filosofiska skäl såväl som av religiösa. Är denna kritik befogad? Olika realistiska, icke-realistiska eller konstruktivistiska teorier analyseras och diskuteras.

- Vetande, tro och tvivel

Kursen behandlar frågor om vilken roll som tvivel och förnuft har i religiös tro. Några frågeställningar som kommer att diskuteras är frågan om förhållandet mellan tro och vetande och om det kan vara rationellt att tro på Gud i en pluralistisk och postmodern värld. Hur ser egentligen en meningsfull diskussion ut om det rimliga i att omfatta en religiös tro och vilken plats ska tvivlet ges? Kan och ska vetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang? Några olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

- Gudsbilder i förändring

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet fördjupa sin förmåga att kritiskt och konstruktivt bearbeta frågor om gudsbild i nutida kristen teologi och relatera kristen teologi till filosofisk reflektion och till aktuella samhällsfrågor.

- Några teologiska klassiker

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt analysera några av den kristna idéhistoriens klassiska teologer, framför allt Augustinus, Thomas av Aquino och Martin Luther. Särskilt skall studenten uppöva sin förmåga att relatera idéhistoriska studier till nutida konstruktiv teologi och teologikritik.

(b) Delkursen Kropp, kön och feminism består av ett antal seminarier som behandlar genusvetenskaplig och feministisk teoribildning i relation till etiska, filosofiska och teologiska frågeställningar. I delkursen inhämtas en av följande sex litteraturkurser:

- Feministisk etik

Syftet med denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupad kunskap om skilda utformningar av en feministisk etik. Vad innebär uppfattningen att en sådan etik framför allt är grundad i kvinnors speciella erfarenheter? Vilka skilda könsteorier förenas med olika utformningar av feministisk etik? Hur förhåller sig feministisk etik till postmodernt tänkande och skilda former av etisk relativism?

- Sexualitet, våld och kön

Inom denna kurs anläggs socialetiska perspektiv på sexualetiska frågeställningar. Kursen behandlas nya paradigm inom sexualetiken och deras konsekvenser för samhället. Särskilt uppmärksammas feministiska teorier om kärlek, sexualitet och mäns våld mot kvinnor. Inom kursen behandlas sådana frågor som gäller relationen mellan heterosexualitet och homosexualitet, heterosexism, synen på kroppen och det erotiska, kärlek och makt, etiska gränser och jämlika sexuella relationer, genuint samtycke och trofasthet.

- Feministisk religionsfilosofi

I slutet av 1900-talet publicerades de första introduktionsböckerna till feministisk religionsfilosofi av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen. Den här kursen analyserar och jämför dessa båda böcker i syfte att klargöra vad feministisk religionsfilosofi kan innebära. Dessutom uppmärksammas kritiska invändningar mot och nya perspektiv och frågeställningar inom den feministiska religionsfilosofin.

- Förnuft och känsla

Under senare tid har filosofin och religionsfilosofin kommit att intressera sig mer och mer för känslor och deras roll i mänskligt liv. Från att det tidigare fanns en stark tendens att betrakta känslor som irrationella och störande i relation till förnuftet, har man i aktuell forskning mer och mer kommit att betrakta känslor som kunskapsförmedlande. Med andra ord anses känslor utgöra del av vår verklighetsuppfattning, vilket reser frågor om hur känslor i så fall kritiskt kan granskas och vilken funktion de har vid gestaltandet av en religiös tro.

- Livsfrågor och drama

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att analysera dramatik ur ett livsåskådningsperspektiv. Studenten skall också förvärva teoretiska verktyg för att såväl med livsåskådningsforskningens som den systematiska teologins metoder analysera dramatik och skönlitteratur.

- Gud, kön och människa

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt relatera genusteori till teologisk reflektion inom feministisk teologi och queerteologi.

För den student som inte har tros- och livsåskådningsvetenskap som huvudområde kan en av dessa två delkurser ersättas av den fakultetsgemensamma kursen Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp. En särskild kursplan finns för denna kurs.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium. Icke lärarledd undervisning kan också förekomma.

Examination

Litteraturkurserna examineras genom PM och muntlig tentamen (7,5 hp + 7,5 hp). Seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter. Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen tros- och livsåskådningsvetenskap C2 är avklarad.

Litteraturkurserna väljs i samråd med examinator, med hänsyn tagen till ämnet för den D2-uppsats eller E-uppsats som den studerande har för avsikt att skriva.

Om studenten har för avsikt att skriva en D2-uppsats eller en E-uppsats i etik rekommenderas den studerande att inhämta två av följande kurser: (a) Moralisk sanning eller etisk relativism, (b) Förnuft och kontext i kristen etik, (c) Feministisk etik eller (d) Sexualitet, våld och kön.

Om studenten har för avsikt att skriva en D2-uppsats eller en E-uppsats i religionsfilosofi rekommenderas den studerande att inhämta två av följande kurser: (a) Sanning, mening och verklighet, (b) Religionsfilosofin i det postmoderna, (c) Kropp, tro och filosofi, eller (d) Förnuft och känsla.

Om studenten har för avsikt att skriva en D2-uppsats eller en E-uppsats i systematisk teologi med livsåskådningsforskning rekommenderas den studerande att inhämta två av följande kurser: (a) Gudsbilder i förändring, (b) Några teologiska klassiker, (c) Livsfrågor och drama eller (d) Gud, kön och människa.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.