Kärnkraftsäkerhet
Kursplan, Grundnivå, 1FA426
- Kod
- 1FA426
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Teknik G2F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5)
- Fastställd av
- Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 25 april 2013
- Ansvarig institution
- Institutionen för fysik och astronomi
Behörighetskrav
110 hp godkända kurser inom ett högskoleingenjörsprogram med inriktning maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande samt kursen Lättvattenreaktorteknik.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
- förklara riskbegreppet, använda probabilistiska metoder för säkerhetsanalys och genomföra övergripande analyser av kärnkraftteknik utifrån en människa, teknik, organisation synpunkt.
- formulera, tillämpa och bedöma olika modeller för riskanalys i verkliga situationer.
- redogöra för hur det internationella systemet för kärnämneskontroll fungerar, ange dess huvudkomponenter och hur de relaterar till varandra samt bedöma hur olika tekniska hjälpmedel för kärnämneskontroll kan utnyttjas vid inspektioner och diskutera aktuell forskning inom området.
- redogöra för nationella och internationella system för erfarenhetsåterföring samt beskriva ett antal klassiska haverihändelser inom världens kärnkraftshistoria, avgöra deras orsaker och förklara deras följder, samt diskutera deras sociala, ekonomiska och miljömässiga påverkan.
- i grupp muntligt redogöra för och diskutera tillämpningar av kärnkraftsäkerhet.
Innehåll
Probabilistisk Säkerhetsanalys
Riskanalys (kallas också för säkerhetsanalys) innebär att på ett systematiskt sätt beräkna risker och konsekvenser av fel och störningar i tekniska system. Informationen i riskanalyser kan bestå av statistisk för inledande händelse, funktionsfel, systemfel, komponentfel, mänskligt felhandlande som bearbetas och anpassas i beräkningsprogram så att ett stort antal sluttillstånd kan beräknas. Riskanalysen ger därmed möjligheter och underlag för värdering av olika typer av händelsers och konsekvensers risker (felfrekvenser, sannolikheter) att inträffa för olika degradationer och fel.
Människa, Teknik och Organisation (MTO)
I MTO-analyser studeras människans interaktion med den omgivande tekniken och organisationen (människan i systemet, gruppen och organisationen, utvecklingsprocesser och olycksutredningar). Synen på den mänskliga faktorn som felande länk har förändrats och idag ingår riskanalyser av gränssnitt, processgrafik, rutiner mm, i riskanalyser på samma naturliga sätt som analyser av olika tekniska komponenter. MTO kommer också att diskuteras ur ett genusperspektiv.
Klassiska händelser
Här beskrivs några klassiska olyckor inom kärnkraftteknik som, till exempel, Tjernobyl och Three Mile Island. Händelser analyseras utifrån de dynamiska processerna i en kärnkraftreaktor. Konsekvenser för operatörer, anläggningar och omgivande samhälle diskuteras liksom de system för erfarenhetsåterföring som har vuxit fram nationellt och internationellt.
Kärnämneskontroll
Kärnämneskontroll betecknar det nationella och internationella arbetet för icke-spridning av nukleära material och tekniker, vilket generellt tolkas som icke-spridning av kärnvapen. Kärnämneskontrollen bygger främst på internationella avtal, vilka stöds av tekniska medel (inspektioner). Kontrollsystemen genomsyras av fyra grundprinciper, som något förenklat kan benämnas bokföring, fysiskt skydd, verifikation och efterlevnad. I kursen får studenterna sätta sig in i hur systemets olika komponenter relaterar till varandra och hur dessa implementeras i praktiken. Aktuell forskning om tekniska hjälpmedel för kärnämneskontroll kommer också att behandlas.
Muntlig presentation
Studenterna presenterar delar av kursinnehållet och projektarbetet muntligt för varandra i seminarieform. Inför seminariet diskuteras presentationsteknik. I samband med varje presentation diskuteras innehållet och efter seminariet får studenterna återkoppling på både presentationsteknik och ämnesinnehåll.
Undervisning
Föreläsningar, obligatoriska gruppseminarier
Examination
Individuella, skriftliga hemuppgifter, en för varje del av kursen (samarbete tillåtet).
Gruppseminarier med individuella muntliga presentationer och gruppdiskussioner.
Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010