Allmänt

Ansvarig institution är Filosofiska institutionen.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

• använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till argument
• läsa och förstå text som innehåller någon grad av formalisering av argument
• kunna redogöra övergripande för viktiga västerländska filosofiska strömningar och skolbildningar under antik, senantik, medeltid och tidig-modern tid fram till 1800-talet;
• redogöra för några viktiga klassiska filosofiska frågeställningar, lösningsförslag och argument;
• visa förmåga att kritiskt och kontextmedvetet utföra analys av vissa klassiska texter;
• visa medvetenhet om generell tolkningsproblematik och något av filosofihistoriografins specifika problem.
• Redogöra för de viktigaste problemen med Platons definition av kunskap, och de möjliga lösningarna på dessa
• Redogöra för några klassiska skeptiska argument och möjliga svar på dessa
• Redogöra för och analysera Gettierproblemet
• Känna till huvudriktningarna i modern kunskapsteori.
• Redogöra för innebörden hos ett antal centrala metafysiska begrepp
• Redogöra för ett antal central metafysiska frågeställningar och hur de angripits
• Känna till några av de teoretiska verktygen för att tackla de frågor som kommer upp inom metafysiken och kunskapsteorin
• Redogöra för centrala språkfilosofiska begrepp och distinktioner
• Redogöra för några centrala teorier inom språkfilosofin, samt viktiga argument för och emot dessa
• Redogöra för centrala medvetandefilosofiska frågor, där bland dessa kan finnas frågan om medvetandets relation till den fysiska världen, frågor om vad intentionalitet och innehåll är, samt frågor om tänkande, perception, introspektion, och hur man har kunskap om sina egna mentala tillstånd
• Redogöra för några av de medvetandefilosofiska teorier som försöker besvara dessa frågor, samt de problem dessa teorier ställs inför.

Innehåll

Kursen består av fyra delar:

• Kritiskt tänkande 7,5 hp
• Filosofins klassiker: från Platon till Nietzsche 12,5 p
• Kunskap och verklighet 5 hp
• Språk och medvetande5 hp

Kritiskt tänkande, 7,5 hp

Kursen syftar till att förbättra studentens förmåga till kritiskt tänkande och förståelse av vad det innebär att argumentera sakligt och stringent. I fokus står grundläggande inslag i argumentationsanalys, logik och semantik. Till de teman som tas upp hör sanning, tro, goda skäl, rationalitet, kunskap, förklaring, objektivitet, subjektivitet, giltiga argument, felslut, argumentationsknep, tolkning, flertydighet, vaghet och definitioner. Kursen erbjuder konkreta verktyg för att rekonstruera, förtydliga och kritiskt granska ett resonemang.

Filosofins klassiker: från Platon till Nietzsche, 12,5 hp

Kursen är en historisk introduktion till några av den västerländska filosofins viktigaste problem.

Kunskap och verklighet, 5 hp

Kursen handlar om kunskapsteori och metafysik. En central frågeställning inom kunskapsteoridelen är: vad är kunskap? Denna fråga är intimt förbunden med frågorna om vad vi kan ha kunskap om och vad som finns. Utgångspunkten är Platons föreslagna definition av kunskap som sann, berättigad trosuppfattning. Den del av kursen som handlar om kunskap behandlar klassiska skeptiska argument mot olika former av kunskap, liksom Gettiers problem och de förslag till lösningar som därefter presenterats. Vad gäller metafysikdelen så tas här upp ett antal av de centrala frågorna inom metafysiken. Bland dessa finns frågor om orsak-verkan, tid och rum, materiella objekts konstitution, personlig identitet, fri vilja, samt generella frågor rörande realism/idealism/antirealism

Språk och medvetande, 5 hp

Kursen är en introduktion till centrala frågor inom språk- och medvetandefilosofi. Fokus är på frågor rörande språkets och medvetandets natur. Bland de frågor rörande språket som kan tas upp finns frågor om mening och referens, sanning, semantik och pragmatik, samt språkfilosofins eventuella roll för övriga delar av filosofin. Bland de medvetandefilosofiska teman som kan tas upp finns följande: relationen mellan medvetandet och den fysiska världen (är medvetandet identiskt med, beroende av, eller oberoende av det fysiska?), intentionalitet och innehåll, tänkande, perception, introspektion, och vår kunskap om våra egna mentala tillstånd.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier.

Examination

Examinationen består dels av kontinuerlig examination i form av inlämningsuppgifter under kursens gång, dels av fyra skriftliga tentamina, en för varje delkurs.

Övriga föreskrifter

Studenter som tidigare läst delkursen Kritiskt tänkande (eller motsvarande) inom Praktisk filosofi A ska istället för delkursen Kritiskt tänkande läsa delkursen Uppsatskurs 7,5 hp som ges i form av en läskurs.