Allmänt

Kursen ingår i masterprogrammet i mänskliga rättigheter, 120 hp.

Behörighetskrav

60 hp inom masterprogrammet Mänskliga rättigheter

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva fördjupade kunskaper om olika teorier kring mänskliga rättigheter inom skilda samhällsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och religionsvetenskapliga discipliner. Studenten skall utveckla en förmåga att självständigt och kritiskt granska rättighetsteorier, skilda demokratiteorier och olika teorier om rättvisa inom statsvetenskapliga, rättsvetenskapliga eller religionsvetenskapliga ämnesområden samt analysera och reflektera över deras inflytande över den nutida rättighetsdiskursen. Vidare skall studenten utveckla färdighet att bearbeta aktuella rättighetsproblem i Sverige och globalt inom ett av flera samhällsområden där de mänskliga rättigheterna för närvarande aktualiseras och utmanas genom självständig analys av hur den politiska filosofin och rättsvetenskapen har löst eller bättre skulle kunna lösa den aktuella konflikten mellan olika värden, intressen och rättigheter. Studenten skall även utveckla färdighet att bearbeta sådana problem som gäller respekten för mänskliga rättigheter i samband med väpnade konflikter inom och mellan nationalstater och i samband olika kontextuella utmaningar i möten mellan religionen och diskursen om mänskliga rättigheter.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för (a) olika statsvetenskapliga teorier om rättigheter och demokrati samt relationer mellan de mänskliga rättigheterna och den demokratiska diskurs, (b) olika teorier om rättigheter inom rättsvetenskapen, c) olika teorier om religionens möten med de mänskliga rättigheterna och de utmaningar som dessa möten kan innebära
• självständigt reflektera över och analysera (a) de utmaningar som åtaganden om de mänskliga rättigheterna och skilda förståelser av rättvisa innebär för nutida demokrati lokalt såväl som globalt och i diskussion med andra artikulera substantiella och kommunikativa problem inom olika samhällsvetenskapliga teoribildningar som rör förståelse av mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati samt
• självständigt reflektera över och analysera (b) hur rättsvetenskapliga teorier påverkat utvecklingen, konstruktionen och formuleringarna av de mänskliga rättigheterna inom juridiken och i diskussion med andra artikulera problem och brister med olika teorier och vilka konsekvenser detta får för de mänskliga rättigheterna
• självständigt reflektera över och analysera (c) likheter och skillnader mellan olika religiösa traditioner som har relevans för politiska ställningstaganden kring mänskliga rättigheter och i diskussion med andra artikulera substantiella och kommunikativa problem som rör relationen mellan religiösa traditioner och mänskliga rättigheter samt relationen mellan religiösa och sekulära lagtolkningstraditioner
• i diskussion med andra förhålla sig kritiskt till egna antaganden och erfarenheter (a) kring frågor om demokrati, rättighetsdiskurs och tolkning av teorier om rättvisa, b) kring samhällsproblem som involverar de mänskliga rättigheterna och de relevanta värden och intressen som juridiken måste förhålla sig till vid konflikter mellan rättigheter, c) kring relationen mellan teologiska traditioner och mänskliga rättigheter
• kommunicera vetenskaplig reflektion om aktuella problem i Sverige och globalt som berör mänskliga rättigheter ur ett samhällsvetenskapligt, rättsvetenskapligt eller religionsvetenskapligt perspektiv med en akademisk såväl som icke-akademisk målgrupp i både tal och skrift

Innehåll

I kursen ingår två delkurser som vardera består av 7,5 hp inom områdena (a) Politisk filosofi och mänskliga rättigheter, (b) Rättsvetenskap och mänskliga rättigheter och (c) Religionsvetenskap och mänskliga rättigheter. Studenten kan välja två kurser inom något av dessa tre områden eller kombinera kurser från två olika områden.

(a) Området Politisk filosofi och mänskliga rättigheter behandlar sådana teorier om mänskliga rättigheter som är centrala inom skilda samhällsvetenskapliga ämnen. Den uppmärksammar skilda teorier om jämlikhet och rättvisa, olika teorier om demokrati samt frågor om respekt för mänskliga rättigheter i samband med väpnade konflikter:

- Teorier om jämlikhet och rättvisa, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att ge fördjupad kunskap om skilda teorier om jämlikhet och rättvisa inom nutida politisk filosofi. Vad innebär jämlikhet och vilka argument kan anföras för alla människors lika värde? Vad innebär rättvisa och vilka sociala värden skall enligt olika filosofiska teorier fördelas lika? Hur kan en teori om rättvisa berättigas? Finns det skäl att hävda att idealen om jämlikhet och lika fördelning gäller enbart inom den mänskliga arten eller bör de utvidgas till att gälla även andra djurarter? Dessa är några av de frågor som behandlas.

- Teorier om demokrati och rättigheter, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att ge fördjupade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller frågor om olika tolkningar av demokratibegreppet och olika utformningar av den demokratiska diskursen. Särskilt uppmärksammas den kritik mot de etablerade demokratiteorierna som grundas i antagandet om att det finns vissa nödvändiga spänningar mellan diskursen om de mänskliga rättigheterna och den demokratiska diskursen. Vilken modell för demokrati låter sig bättre förenas med de grundläggande värderingarna inom diskursen om mänskliga rättigheter? Är det berättigat att hävda att demokrati och de mänskliga rättigheterna är en enhet? Hur skall man förhålla sig till olika former av kritik av demokrati?

- Konflikter, krig och mänskliga rättigheter, 7,5 hp

Kursen belyser teoretiska och empiriska samband mellan mänskliga rättigheter och väpnade konflikters uppkomst, förlopp och lösning. Faktorer bakom väpnade konflikters utbrott har studerats under lång tid. Denna kurs ställer frågan med särskild hänsyn till kränkningar av mänskliga rättigheter: på vilket sätt är sådana knutna till väpnade konflikters uppkomst? Därutöver behandlar kursen synen på mänskliga rättigheters tillämpning under konflikt, och särskilt deras relevans under fredsprocesser och återuppbyggnaden av samhällen som varit utsatta för väpnade konflikter eller andra situationer av systematiskt våld och andra kränkningar. Kursen avslutas med en diskussion om möjligheter till övergångsrättvisa (transitional justice) och politisk försoning efter interna konflikter.

- Lokal demokrati och mänskliga rättigheter, 7,5 hp

Denna kurs syftar till att ge fördjupade kunskaper och praktiska färdigheter i frågan om relationen mellan lokal demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Med Sverige som exempel aktualiseras frågan om hur statens ansvar för efterlevnaden av de internationella åtagandena skall balanseras mot det lokala självstyret. Är den lokala demokratin i vägen för ett effektivt skydd för de mänskliga rättigheterna? Hur bör kommunernas och landstingens ansvar för de mänskliga rättigheterna utformas?

(b) Området Rättsvetenskap och mänskliga rättigheter är inriktat på en fördjupning och specialisering av olika juridiska ämnesområden inom mänskliga rättigheter:

- Perspektiv på rättighetsteorier

Denna kurs syftar till att ge fördjupade teoretiska kunskaper om olika rättighetsteorier och rättsfilosofiska idébildningar som legat till grund för framväxten av individuella rättigheter och utformningen av de mänskliga rättigheterna inom rättsvetenskapen. Filosofer, från antiken, medeltiden, de amerikanska och franska revolutionerna, industrialismen och från modern tid, studeras.

- Genus- och kritiska perspektiv på rättigheter och rättsvetenskap

Denna kurs är uppdelad i två block som läses som en kurs. Block ett behandlar den feministiska kritiken av rättsvetenskapen, med särskild fokus på folkrätten och de mänskliga rättigheterna, och ger en inblick i den stora bredd av feministisk och genusorienterad teoribildning som utvecklats på detta område. Det andra blocket ger inblickar i DO:s verksamhet och lagstiftningen om olika former av diskriminering i Sverige i relation till de mänskliga rättigheterna

- Mänskliga rättigheter, humanitär rätt och kriget mot terrorism

Kursen behandlar aktuella mänskliga rättighetsproblem som uppstått genom en rad olika anti-terroriståtgärder som införts sedan den 11 september 2001, i kriget mot terrorismen. Den problematiserar och analyserar frågan om tortyr, avsaknad av eller bristfälliga rättssäkerhets­garantier för misstänkta terrorister, långa häktningstider, diskriminerande immigrations­lagstiftningar m.m. och hur detta bryter mot eller är förenliga med de mänskliga rättigheterna och de riktlinjer, policydokument och den lagstiftning som antagits för att motarbeta terrorism.

- World Trade Organisation (WTO) och de mänskliga rättigheterna

Denna kurs behandlar olika frågor om de mänskliga rättigheterna inom ramen för världshandelsorganisationen WTO:s verksamhetsområde. Vilka mänskliga rättigheter utmanas och kränks genom den globala handeln och hur har staterna och de globala handelsinstitutionerna hanterat dessa konflikter? Vilka hinder och vilket motstånd föreligger och kan dessa övervinnas? Kursen omfattar MR-frågor relaterade till bl.a. TRIPS-avtalet, patenträttigheter till mediciner, WTO:s tvistlösningsmekanism, handelsrestriktioner, frihandel och utveckling.

(c) Området Religionsvetenskap och mänskliga rättigheter behandlar centrala filosofiska och religionsvetenskapliga teorier. De uppmärksammar särskilt relationen mellan skilda religiösa traditioner och diskursen om mänskliga rättigheter utifrån religionsvetenskapliga perspektiv:

- Demokrati, religion och politisk etik

Denna kurs syftar till att ge fördjupade kunskaper om relationen mellan demokrati och religion. Särskilt uppmärksammas den politiska etik som finns inom kristna och judiska traditioner. Olika teorier om förhållandet mellan demokrati och religion och deras betydelse diskuteras. Frågan om religionens politiska dimension ställs inom ramen för debatten om religionsens återkomst. Hur skall man förhålla sig till olika typer av kritik mot demokratiska traditioner?

- Teologi, religion och postkolonial reflektion

Syftet med denna kurs är att kritiskt analysera religionernas roll inom den postkoloniala reflexionen. Särskilt uppmärksammas olika utformningar av europeisk universalism och sekularitet i relation till den religiösa pluralismen och till feministiska perspektiv. Frågan om religionens roll inom moderniteten ställs inom ramen för debatten om det postkoloniala. Hur ska man förhålla sig till olika typer av kritik mot det universella från partikulära utgångspunkter, och vice versa: till kritik mot det partikulära från universella utgångspunkter?

- Etik inom islam och judendom och mänskliga rättigheter

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper islamsk och judisk etiks förhållande till mänskliga rättigheter. Särskilt uppmärsammas likheter och skillnader mellan dessa religiösa traditioner som har relevans för olika politisk-etiska ställningstaganden och relationen mellan religiösa och sekulära lagtolkningstraditioner. Frågan om de mänskliga rättigheternas roll i en internationell kontext ställs med särskilt fokus på samspelet mellan mänskliga rättigheter som ett värde och en norm i relation till religionen som en politisk kultur i ett samhälle.

- Kristen etik och mänskliga rättigheter

Denna kurs syftar till att kritiskt granska relationer mellan kristen etik och mänskliga rättigheter. Flera nutida kristna etiker har förslag på hur de mänskliga rättigheterna kan utvecklas med hjälp av insikter från olika tolkningar av den kristna tron. Hur ska man förhålla sig till dessa förslag? Det finns också de kristna etiker som menar att mänskliga rättigheter och kristen etik är två helt skilda sätt att se på människan och världen. Vad innebär denna förståelse och hur ska den bemötas?

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Litteraturkurserna (om vardera 7,5 hp) examineras genom skriftliga PM (Litteraturkurs 1: 7,5 hp, Litteraturkurs 2: 7,5 hp). Betygen slås sedan samman till ett gemensamt betyg för kursen Mänskliga rättigheter i politik, rätt och religion.

Övriga föreskrifter

Litteraturkurserna väljs – om så är möjligt – med hänsyn tagen till ämnet för den masteruppsats som den studerande har för avsikt att skriva.

För fullgjord kurs krävs minst 75 % närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.