Behörighetskrav

Kursen är en valfri kurs inom läkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och fysioterapitutbildningen. För tillträde till kursen krävs att samtliga obligatoriska moment samt alla tentamensprov är avklarade och godkända till och med termin 9 inom läkarutbildningen, termin 4 inom sjuksköterskeutbildningen, termin 5 inom fysioterapeututbildningen eller motsvarande.

Ansvarig institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Mål

Kursen avser att ge kunskap om det globala sjukdomsmönstret samt om kulturella, sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsotillståndet och tillgång till hälso- och sjukvård i olika länder. Kursen ska öka studenternas förmåga till globalt utbyte inom olika medicinska områden, från läkemedelsutveckling till humanitära katastrofinsatser, samt ge förståelse för hur migration och ursprungskontext kan påverka hälsotillstånd och hälso-sjukvård i Sverige.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för de globala sjukdomsmönstren.
• Redogöra för sambanden mellan hälsa, befolkningstillväxt, miljöproblem, samhällsutveckling och flyktingströmmar.
• Beskriva åtgärder för att befrämja hälsa och åtgärder mot de viktigaste sjukdomarna i medel- och låginkomstländer.
• Redogöra för hälso- och sjukvårdens organisation och verksamhetsförutsättningar i ett medel- eller låginkomstland
• Översiktligt kunna beskriva hur andra kontexter i världen kan påverka hälsa och hälso-sjukvård i Sverige.

Innehåll

Kursen innehåller grundläggande studier av globala och historiska variationer i sjukdomspanorama och socioekonomisk utveckling i jordens alla länder. Orsaker till och åtgärder mot de viktigaste sjukdomarna i medel- och låginkomstländer studeras, särskilt de globalt viktigaste infektiösa och nutritionella barnsjukdomarna. Framväxten av kroniska sjukdomar i låg och medelinkomstländer belyses, samt konsekvenser för samhälle, hälsa och sjukvård både lokalt och i Sverige. Sambanden mellan hälsa, befolkningstillväxt, miljöproblem, samhällsutveckling och flyktingströmmar belyses. Stor vikt läggs vid reproduktiv hälsa och den globala HIV/AIDS-epidemin. Internationell läkemedelsförsörjning och läkemedelsindustri belyses, liksom rationell läkemedelsanvändning och resistensutveckling. Utomlands undervisas om landets hälso- och sjukvårdssystem samt om de viktigaste sjukdomarnas klinik och behandling. Studenterna får inblick i vården och befolkningens livsbetingelser under ett flertal studiebesök. Etiska aspekter på hälso och sjukvård i olika länder belyses, samt studenternas eget förhållningssättt under fältbesök i andra kulturer och normsystem.

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och studiebesök. Första delen av kursen är förlagd till Institutionen för kvinnors och barns hälsa i Uppsala och den andra ges i samarbete med lämpliga institutioner i ett mellan- eller låginkomstland. Under utlandsvistelsen görs gruppvisa auskultationer på sjukhus och vårdcentraler liksom en del seminarie och föreläsningsverksamhet. Stor del av undervisningen sker på engelska. Andra språkkunskaper än engelska kan komma ifråga för vissa landplaceringar. Viss undervisning kan komma att ske per distansteknologi.

Examination

Examination sker genom skriftlig tentamen samt muntlig redovisning av seminarieuppgifter. Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltar i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Studerande som underkänts har rätt att genomgå kursen ytterligare 4 gånger (=totalt 5). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle.

Avbruten praktik i förtid:

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en patient, annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.