Pedagogik B
Kursplan, Grundnivå, 2PE171
- Kod
- 2PE171
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Pedagogik G1F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 1 februari 2018
- Ansvarig institution
- Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi
Allmänt
Kursen är en fortsättningskurs på grundnivå och utgör högskolepoängen 31-60 i pedagogik. Kursen kan ingå i beteendevetenskapligt kandidatprogram.
Behörighetskrav
Minst 22,5 hp från Pedagogik A
Mål
Kursen syftar till att ge fördjupade insikter om pedagogik som ämne och forskningsfält genom kunskap om fältets relevanta teorier och mångfaldiga forskningsintressen. Kursen syftar vidare till att studenterna ska planera, genomföra och presentera ett självständigt arbete inom det pedagogiska forskningsfältet. Detta innebär att den studerande ska kunna:
- identifiera och diskutera olika synsätt och traditioner rörande inlärning och lärande, samt deras användning till idag
- redogöra för olika instrument för styrning och utvärdering av utbildningsväsendet
- förklara hur den politiska styrningen av svenskt skolväsende förändrats ur ett historiskt perspektiv
- redogöra för för olika teoretiska perspektiv på barns och ungdomars vardagsliv
- värdera och diskutera konsekvenser av olika kulturella föreställningar om barns och ungdomars vardagsliv
- värdera och diskutera genus betydelse under barns och ungdomars uppväxt
- värdera och diskutera olika sätt att arrangera barns och ungdomars vardagsliv
- formulera ett pedagogiskt problem och genomföra en mindre undersökning som redovisas i skriftlig form
- systematiskt söka och värdera pedagogisk forskning och information
- redogöra för olika metodiska ansatser inom forsknnigsfältet och använda dessa för bearbetning av empiriska problem
Innehåll
Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 högskolepoäng.
Lärteori, klassiska grunder
Delkursen behandlar tre grundläggande teoretiska utgångspunkter för det vi i vardagligt tal kallar "lärande".
Innehåll:
- teoretiska utgångspunkter inom pedagogik
- synsätt och tradtioner rörande inlärning och lärande, samt deras användning till idag
Styrning och utvärdering
Delkursen syftar till att ge redskap att förstå och förklara användninfgen av utvärdering som styrning framförallt inom skola och utbildning i stort, men relateras även till andra användningsområden och problematiserar konsekvenser av detta.
Innehåll:
- olika instrument för styrning och utvärdering av utbildningsväsendet
- redskap för att förstå och förklara användningen av utvärdering som styrning
- politisk styrning av svenskt skolväsenden ur ett historiskt perspektiv
Barns och ungdomars vardagsliv
Delkursen syftar till att orientera sig i hur barns och ungdomars vardagsliv kan betraktas ur ett pedagogiskt och här socialt och kulturellt perspektiv, och behandlar barn och ungdomars vardagsliv i olika praktiker.
Innehåll:
- teoretiska perspektiv på barns och ungdomars vardagsliv
- kulturella föreställningar för barns och ungdomars vardagsliv
- betydelsen av genus under barns och ungdomars uppväxt
- olika sätt att arrangera barns och ungdomars vardagsliv
Projektarbete
Denna delkurs behandlar i första hand det kursmål som syftar till att studenten skall kunna formulera ett pedagogiskt problem och genomföra en undersökning att redovisa i skriftlig form. Undersökningen genomförs i mindre grupper som ett projektarbete.
Innehåll:
- formulering av ett pedagogiskt forskningsproblem
- värdering av pedagogisk forskning och information
- metodiska ansatser inom forskningsfältet
- bearbetning av empiriska problem
- vetenskapligt skrivande
Undervisning
Kursen består av föreläsningar, grupparbeten, övningar och seminarier.
Examination
Examinationen utgörs av muntliga och/eller skriftliga prov.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Övriga föreskrifter
Pedagogik B kan utgöra biområde i en kandidat- eller magisterexamen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2022, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2022, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007