Behörighetskrav

90 hp varav minst 60 hp från Historikerprogrammet eller 60 hp ekonomisk historia, historia eller idé- och lärdomshistoria.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• resonera kring olika uppfattningar om vad materiell kultur är och hur studie- och forskningsområdet har vuxit fram historiskt
• förstå och tillämpa teorier om materiell kultur och materialitet
• kontextualisera materiella föremål historiskt
• använda ting som historiska källor, som nycklar till den historiska förståelsen, och för att generera relevanta forskningsfrågor
• diskutera föremålens och det materiellas betydelse för historiska studier av vardagsliv och maktstrukturer, konsumtion och produktion, kulturella representationer och mediering av idéer
• uppvisa analytisk och kommunikativ förmåga i tal och skrift.

Innehåll

Tingen har i olika samhällen har varit väsentliga för att skapa och mediera vardagskultur, idéer, känslor, moral, politiska ambitioner och sociala skillnader. Inte bara exceptionella föremål så som monument, maktsymboler och konstverk är intressanta utan också vardagens till synes obemärkta ting. Vad säger exempelvis en tandborste eller en handväska om historien? Kursen behandlar hur historiker kan ställa och besvara frågor med hjälp av materiella föremål. Historiker har traditionellt

sett varit ovana vid att använda andra källor än de skriftliga, samtidigt som historievetenskapen i själva verket erbjuder kunskaper som är nödvändiga för att kritiskt tolka materiella spår av det förflutna och placera dem i relevanta kontexter. Kursens ambition är att kombinera teoretiska och historiografiska insikter om materialitet med praktiska studier av föremål varigenom metodologiska färdigheter utvinns. Sådana färdigheter behövs både inom forskning och inom historieförmedling.

Studenterna kommer att få träna sig i att arbeta med utgångspunkt i specifika föremål. Vi diskuterar hur dessa kan tolkas utifrån olika teoretiska perspektiv (t.ex. tingen i sig som intressanta, ting som speglar samhället, eller ting och människor som ömsesidigt formar varandra). Vi låter de olika vetenskapliga traditionerna inom våra tre discipliner (historia, ekonomisk historia, idéhistoria) berika varandra. Materialiteten är lika väsentlig exempelvis i studiet av makt och maktstrukturer som i forskningen om konsumtion och produktion eller i analyser av kulturella representationer och mediering av idéer.

Kursen uppmärksammar hur museisamlingar är uppbyggda och kan användas, men också att det materiella inte bara hör till museer. Vi tar dessutom upp hur gränserna till det som definierats som materiellt har förflyttats historiskt på vägen till dagens digitala och alltmer virtuella värld.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och basgruppsarbete.

Examination

Studenterna examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.