Allmänt

Kursen ingår terminen två på masterprogrammet i infektionsbiologi.

Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk) kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin eller utbildning som ger kunskap inom cellbiologi, genetik, biokemi, molekylär mikrobiologi och immunologi. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• förklara hur preklinisk forskning tillämpas för att identifiera och karakterisera möjliga mikrobiella målproteiner och substanser som kan utvecklas till nya antimikrobiella läkemedel
• känna till de grundläggande principerna för farmakokinetik och farmakodynamik
• analysera och diskutera verkningsmekanismer för antimikrobiella läkemedel på molekylär nivå samt vid terapeutiska behandlingar
• analysera och värdera faktorer och mekanismer som styr resistensutveckling och resistensspridning
• jämföra olika principer bakom uppkomst och utveckling av patogena mikroorganismer och ställa dessa i relation till varandra
• använda relevanta bioinformatiska metoder för att genetiskt bestämma ursprung och möjlig utveckling av patogena mikrober
• använda epidemiologisk metodik för att beskriva frekvensen och utbredningen av sjukdom och hälsa i populationer samt för att utvärdera orsakssamband
• tolka, kritiskt värdera, syntetisera och kommunicera vetenskapliga rön och annan information inom kursens områden i tal och skrift

Innehåll

Kursen består av fyra moduler; antimikrobiell läkemedelsutveckling (4,5 hp), antimikrobiell terapi och resistens (3,5 hp), mikrobiell evolution (3,5 hp) samt epidemiologi (3,5 hp).

Dessa moduler integreras delvis av ett genomgående tema som handlar om antimikrobiell terapi och resistensutveckling ur ett samhällsperspektiv där bland annat frågor om vårdrelaterade infektioner, ekonomi, etik samt information- och kunskapsspridning diskuteras.

Mer specifikt diskuteras strategier för att identifiera nya mål för antimikrobiell terapi samt processer för utveckling av nya läkemedel, inklusive farmakologiska aspekter på dessa. Inhibitionsmekanismer (inklusive resistensmekanismer) för olika kategorier av antimikrobiella medel diskuteras i detalj. Relevanta modellsystem används för att praktiskt åskådliggöra molekylära mekanismer och faktorer som påverkar resistensutveckling och global spridning av resistens. Uppkomst och spridning av infektiösa agens diskuteras utifrån såväl evolutionära som epidemiologiska perspektiv. Kursens fokus förutsätter relevant kunskap i molekylärbiologi och biokemi.

Undervisning

Undervisningen ges på engelska och består av föreläsningar, seminarier samt praktiska och teoretiska uppgifter. Seminarier och uppgifter är obligatoriska.

Examination

Skriftliga prov med betygsgrad underkänd, godkänd eller väl godkänd avslutar respektive modul. De obligatoriska momenten examineras vid seminarier, muntliga presentationer/redovisningar och genom skriftliga redovisningar och ges betyget underkänd eller godkänd.

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga skriftliga prov och obligatoriska moment. Slutbetyg på kursen baseras på en sammanvägning av betyg på alla ingående kursdelar. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.