Läkemedelsmissbruk och beroendelära
Kursplan, Avancerad nivå, 3FF206
- Kod
- 3FF206
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Farmaceutisk vetenskap A1N, Läkemedelsanvändning A1N
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid farmaceutiska fakulteten, 16 november 2017
- Ansvarig institution
- Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Allmänt
Ersätter och motsvarar 3FF020 eller 3FF505, Läkemedelsmissbruk och beroendelära, fortsättningskurs C.
Behörighetskrav
Inom Apotekarprogrammet gäller att den studerande har minst 150 hp inklusive godkänd kurs i farmakologi och har genomgått alla kurser på termin 1-7 inom programmet.
Inom Receptarieprogrammet gäller att den studerande har minst 120 hp inklusive godkänd kurs farmakologi och har genomgått alla obligatoriska kurser inom programmet.
För studerande på Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik gäller att den studerande har minst 120 hp varav minst 45 hp kemi och 30 hp läkemedelsrelaterade kurser.
Antagen till masterprogrammet i läkemedelsanvändning.
För fristående kurs krävs 150 hp, varav minst 60 hp biovetenskap inkl. farmakologi eller motsvarande kunskaper från farmaceutisk, medicinsk, veterinärmedicinsk, odontologisk eller naturvetenskaplig utbildning. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.
Mål
Efter fullgjord kurs ska den studerande kunna:
- definiera begrepp inom missbruksområdet och beroendeforskning
- ange transmittorsystem och hjärnregioner som är involverade i drogberoende samt förklara deras roll i beroendeutveckling
- beskriva neurobiologiska aspekter på beroende, såsom belönings- och adaptationsmekanismer, risk- och skyddsfaktorer, påverkan av arv och miljö
- redogöra för farmakologiska aspekter på beroendeframkallande droger, såsom cellulära verkningsmekanismer, akuta och kroniska effekter, överdosering, administrering, distribution och metabolism
- redogöra för beroendeutveckling, missbruksmönster och abstinenssyndrom för beroendeframkallande droger
- redogöra för farmakologisk behandling vid beroende och förklara verkningsmekanismer, översiktligt beskriva övriga terapiformer vid beroende samt kunna motivera för- och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid beroende
- beskriva experimentella modeller för studier av drogberoende samt teoretiskt designa försök för att studera effekter och beroendepotential för en drog
- analysera normalt försöksdjursbeteende och identifiera drogeffekter med hjälp av datorsimulering
- söka, värdera och kritiskt granska relevant vetenskaplig information inom beroendeområdet samt sammanställa och presentera fakta muntligt och skriftligt utifrån instruktioner med ett tillfredsställande och för målgruppen anpassat språk
Innehåll
Kursen syftar till att förmedla kunskap om beroendemekanismer i hjärnan och en fördjupad kunskap om olika typer av missbruksdroger såsom alkohol, läkemedel, opiater, centralstimulantia, nikotin, cannabis, hallucinogena droger, designade droger och dopningspreparat. Centralt är farmakologiska och neurobiologiska aspekter på drogberoende. Epidemiologi, droganalyser, preventionsåtgärder samt medicinska, psykologiska, sociala och samhälleliga konsekvenser av drogmissbruk och beroende belyses under kursen.
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Under kursen genomförs ett PM-arbete som redovisas muntligt och skriftligt samt en övning med färdighetsträning i observation och analys av experimentellt beteende.
Obligatoriska moment
Kursstart samt föreläsningar, seminarier, beteendeövning, PM-arbete och eventuella studiebesök
Examination
För godkänd kurs krävs godkänt resultat på obligatoriska moment (provkoder) samt godkänd tentamen (provkod). Möjlighet att komplettera icke godkända moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats. Examinationen sker genom bedömning av studentens prestation på obligatoriska moment utifrån givna bedömningskriterier baserade på kursens mål.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t. ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Varje student har rätt till sammanlagt sex provtillfällen.