Kemisk energilagring
Kursplan, Avancerad nivå, 1KB269
- Kod
- 1KB269
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Energiteknik A1N, Kemi A1N, Teknik A1N
- Betygsskala
- Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 13 februari 2019
- Ansvarig institution
- Institutionen för kemi - Ångström
Behörighetskrav
120 hp kemi och fysik, varav minst 20 hp kemi inklusive Materialkemi, 10 hp. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)
Mål
Kursens syfte är att beskriva betydelsen av kemisk energilagring och funktionen hos system för elektrokemisk energiomvandling.
Efter godkänd kurs skall studenten kunna:
- analysera och värdera energilagring på kort och lång sikt samt energilagringens plats i energisystemet i stort,
- förklara och jämföra funktionen hos batterier, bränsleceller och superkondensatorer,
- beskriva och förklara de viktigaste vetenskapliga och tekniska faktorerna som påverkar elektrokemisk energilagring och -omvandling,
- diskutera säkerhetsaspekter och miljökonsekvenser, samt motivera materialval för litiumbatterier, bränsleceller och superkondensatorer,
- tillgodogöra sig och återge innehållet i vetenskapliga rapporter och artiklar.
Innehåll
Grundläggande begrepp inom energilagring och -omvandling, med fokus på litiumjonbatterier, superkondensatorer och bränsleceller. Säkerhetsaspekter, materialval och experimentella metoder för att utvärdera och jämföra litiumjonbatterier, superkondensatorer och bränsleceller. Vetenskapliga och tekniska faktorer som påverkar elektrokemisk energilagring och -omvandling. Anod- och katodmaterial. Elektrolytaspekter. Laboration med bl a analys av upp- och urladdningskurvor, polarisation och impedansspektroskopi.
Undervisning
Föreläsningar, fördjupningsuppgifter i seminarieform (obligatoriska moment), laboration (obligatoriskt moment).
Examination
Skriftlig tentamen vid kursens slut motsvarande 3 hp, seminarier och laborationskurs, 2 hp.
För godkänt slutbetyg krävs att alla delmoment bedömts godkända. Slutbetyget motsvarar en sammanvägning av resultatet av det skriftliga provet samt seminarierna och laborationen.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014