Geografiska informationssystem (GIS) och kvantitativ metod
Kursplan, Grundnivå, 2KU102
- Kod
- 2KU102
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Samhällsgeografi G1F
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 2 april 2019
- Ansvarig institution
- Kulturgeografiska institutionen
Allmänt
Kursplanen är fastställd av Kulturgeografiska institutionsstyrelsen. Kursen ingår i Kandidatprogram i samhällplanering - miljö, resurser och globalisering (SSM1K)
Behörighetskrav
30 hp samhällsgeografi
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- redogöra för grunderna i kvantitativa metoders innehåll och användning samt deras relation till kvalitativa metoder
- tillgodogöra sig vetenskapliga texter med kvantitativa inslag
- självständigt arbeta med grundläggande kvantitativa metoder, inklusive att identifiera för uppgiften lämplig datamängd och att bearbeta data för analys.
- identifiera planeringsproblem där analys av data i GIS-miljö på ett betydande sätt kan bidra till problemets lösning.
- inhämta, bearbeta och kvalitetsbedöma egeninhämtad såväl som externtillverkad geokodad data
- agera i projektform kring ett planeringsrelaterat uppdrag för vilket GIS har central betydelse
- skapa egentillverkade kartor från egna och andras analysunderlag.
Innehåll
Kursen ger en översikt över allmänt förekommande kvantitativa metoder för insamling, bearbetning och presentation av data med samhällsgeografisk relevans, samt en introduktion till geografiska informationssystem (GIS). Studenten utvecklar sin förmåga att samla in, tolka och producera kvantitativa och geokodade data, som kan ligga till grund för planering och beslutsfattande. Kursen är till övervägande del praktiskt inriktad.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, handledning, laborationer, PM och seminarier.
Examination
Kursen examineras genom projektarbete, seminarier och praktiska övningar, samt skriftliga inlämningsuppgifter. Betyg på hel kurs fastställs genom en sammanvägd bedömning av studentens prestation på kursens obligatoriska moment. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Litteraturlista
Litteraturlista saknas.