Behörighetskrav

60 hp i språkvetenskapligt ämne med progression inklusive minst 7,5 hp sociolingvistik.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för och diskutera teoretiska och metodiska utgångspunkter inom ett specifikt sociolingvistiskt delområde,
• översiktligt redogöra för hur det specifika delområdet placeras in i ett större sociolingvistiskt sammanhang,
• redogöra för och diskutera praktiker för materialinsamling, materialbearbetning, analys och praktisk tillämpning inom ett specifikt sociolingvistiskt delområde,
• självständigt kunna relatera kursinnehållet till det egna vetenskapliga intresseområdet.

Innehåll

Kursen ges med växlande teman från aktuella sociolingvistiska forskningsområden som t.ex. sociodialektologi, socioonomastik, myndighetskommunikation och analys av kunskapsasymmetrier. Det fokuserade forskningsområdet sätts även in i ett vidare sociolingvistiskt sammanhang. Kursen bygger vidare på och fördjupar kunskaper som de studerande tillägnat sig inom tidigare kurser i sociolingvistik samt introducerar teoretiska perspektiv som är aktuella inom det specifika delområdet. Studenterna utvecklar sin förmåga att genomföra praktiska analyser av ett specifikt empiriskt material. Vidare utvecklar studenterna sin förmåga att formulera sociolingvistiska problemställningar och föreslå för kursen relevanta analysredskap och metoder.

Undervisning

Undervisningen sker i form av seminarier och gruppövningar. Obligatoriska moment och skrivuppgifter förekommer.

Examination

Kursen har två examinerande moment:

1. löpande examination genom muntliga och skriftliga redovisningar.

2. en avslutande hemuppgift.

I alla skriftliga och muntliga arbeten bedöms studentens förmåga att uttrycka sig korrekt och funktionellt, anpassat till situation och genre.

För betyget G krävs G på samtliga moment. För betyget VG krävs VG på moment 2 samt G på moment 1.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En student som underkänts i visst prov två gånger har efter hänvändelse till prefekten möjlighet att på egen begäran byta examinator eller i vissa fall examinationsform.