Allmänt

Kursen är en fristående kurs samt en valbar kurs inom masterprogrammet i biomedicinsk laboratorievetenskap.

Behörighetskrav

Biomedicinsk analytikerexamen eller kandidatexamen med huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap 180 hp alternativt kandidatexamen om 180 hp inom biologi, (bio-)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk)kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin eller liknande som ger relevant kunskap inom cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi samt inkluderar kunskap om och erfarenhet av laborativt arbete. Alternativt antagen till masterprogrammet i biomedicinsk laboratorievetenskap.

Mål

Den enskilde studenten ska efter avslutad kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• Beskriva olika hälsorisker inom biomedicinsk laboratorievetenkap
• Identifiera risker och riskkällor med att arbeta med kemikalier och biologiska prover samt identifiera skyddsåtgärder
• Beskriva översiktligt lagar och regler för arbete med prover från människor och djur
• Tillämpa regelverk kring provförvaring i en provsamling och biobank och hur prover får transporteras mellan olika aktörer
• Redogöra för dataskyddsförordningen och dess betydelse inom laboratoriemiljö och kvalitetssäkring
• Beskriva och identifiera olika former av ledarskap
• Identifiera möjligheter till och hinder för konfliktlösning samt redogöra för hur svåra samtal kan hanteras

Färdighet och förmågor

• Självständigt förutse risker och riskkällor förknippade med laboratoriearbete
• Extrahera relevant information från säkerhetsdatablad, arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), socialstyrelsens föreskrifter relaterade till arbetsmiljö, laboratoriesäkerhet och kvalitetssäkring
• Kombinera olika aspekter inom laboratoriesäkerhet, arbetsmiljö och kvalitetssäkring för att genomföra en riskbedömning för laboratoriearbete vid verksamhetsutveckling
• Ge konstruktiv feedback på medstudenters riskbedömningar muntligt och skriftligt
• Bedöma om ett projekt kräver etiskprövning, djuretiskprövning, samt hur datalagring skall hanteras enligt dataskyddsförordningen

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Sammanfatta, utvärdera och väga risker mot nytta för metoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap med beaktande av arbetsmiljö, kostnadseffektivitet och kvalitetssäkring
• Värdera prover från människa och djur så att gällande lagar och regler efterföljs och kvalitetssäkring säkerställs
• Diskutera och värdera ledarskapets betydelse av god arbetsmiljö, laboratoriesäkerhet, informationssäkerhet och kvalitetssäkring för verksamhetens utveckling
• Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom ledarskap och kvalitetssäkring inom biomedicinsk laboratorievetenskap

Innehåll

Kursen syftar till att ge studenten en introduktion till att leda ett biomedicinskt laboratorium genom en  fördjupning inom laboratoriesäkerhet och etiska aspekter för hantering av prover från människa och djur. Kursen berör också betydelsen av dataskyddsförordningen (GDPR), datahantering och dess roll inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Under kursen skall kvalitetssäkring genomgående tas i beaktande. Ledarskapets betydelse för att upprätthålla ett systematiskt arbetsmiljöarbete och verksamhetsutveckling med fokus på arbetsmiljö och kvalitetssäkring kommer att belysas med hjälp av föreskrifter och lagstiftning av betydelse för biomedicinsk laboratorievetenskap.

Undervisning

Föreläsningar, gruppövningar, laborationer, workshop och seminarium. Deltagande i kursens moment på campus är obligatorisk. Kursen motsvarar 10 veckors arbete på deltid (50%).

Examination

För godkänd kurs krävs att studenten deltagit i obligatoriska moment och lämnat in godkända skriftliga inlämningsuppgifter. Därutöver skall studenten självständigt genomföra en riskbedömning som presenteras skriftligt och muntligt, samt opponera på minst två medstudenters arbeten. Riskbedömningen måste innehålla flera moment exempelvis hälsofarliga kemikalier, biologiskt material, ergonomi och skyddsutrustning och genomgående skall kvalitetssäkring tas i beaktande.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.