Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå och kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. För programstudenter antagna till Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Vid kursens slut förväntas studenten kunna:

1. Förstå, sammanfatta och diskutera olika begrepp, teorier och egenskaper hos staten, och de utmaningar som krig och svaga stater, separatism och gruppkonflikter innebär.
2. Förstå och utvärdera olika normativa och empiriska ställningstaganden om staten i förhållande till olika krig.
3. Analysera något särskilt normativt eller empiriskt problem i förhållande till staten och dess utmaningar.
4. Framställa och diskutera forskning på fältet.

Innehåll

Staten är kanske statskunskapens mest grundläggande begrepp. Men vad är staten? Statens existens är en förutsättning för många diskussioner i statskunskapen; ändå undersöks mer sällan staten själv. Denna kurs inriktar sig på olika teorier om staten och dessas begränsningar och potential i ljuset av nya politiska utmaningar, exempelvis krigets förändrade natur och staters egna förändringar.

Kursen handlar till att börja med om staten själv i historiskt och jämförande perspektiv. Vad är staten? Vilka teorier finns om staten? Vi fokuserar på ett antal egenskaper hos staten - dess monopol på fysiskt våld, dess anspråk på suveränitet och dess beroende av att tillräckligt många samtycker till denna ordning - och ställer bland annat frågor om huruvida, och i så fall hur, staten utmanas av nya krig mellan stater och andra aktörer, liksom av djup inre splittring i stater och länder. Vi lägger mycket möda på att försöka förstå Thomas Hobbes teori i detta sammanhang. En grundläggande fråga, förpliktelsen att lyda lagen, diskuteras i samband med Hobbes, och genom kortare empiriska inblickar i svaga eller misslyckade stater, statslösa samhällen och nybildade stater fördjupas teorin, och detta tvingar oss att förstå normativa principer och problem i ljuset av den verkliga världens komplexitet.

På samma sätt diskuteras normerna för staters och andras användning av organiserat våld. Vem för krig mot vem, för vem och i vems namn? När kan man säga att en stat har misslyckats som stat? Hur kan och bör man bekämpa fiender som varken är stater eller följer krigets lagar, exempelvis terrorister? Hur kan rörelser som arbetar över gränser (till exempel genom illegala invandrare eller inhemska anhängare till terrororganisationer), eller militärteknisk utveckling i form av exempelvis drönare, utgöra ett hot mot stater och nationer?  Bör staten och dess natur förstås på ett nytt sätt i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?

Kursen förhåller sig också till frågor om utbrytarstater och interna konflikter, och vi ställer exempelvis frågan om vad som kan, eller inte kan, rättfärdiga att ett samhälle bryter sig loss från en befintlig stats. Vilka processer är legitima vad gäller hur en stat och ett folk skapas eller får politiskt självbestämmande? Av vilka skäl kan de anses legitima? Hur förhåller sig rätten och politiken till partier som förespråkar utbrytning, eller andra sorters djupa konflikter inom en stat? När kan partier i allmänhet betraktas som en källa till fraktionsbildning och splittring? Och hur skall man bedöma dessa frågor normativt? Vi kommer att undersöka dessa frågor, även utifrån konkreta exempel och fallstudier.

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och seminarier. Vid de senare skall studenterna delta aktivt i diskussionerna. Därutöver skrivs korta promemorior varje vecka, med muntligt framförande, samt en kursuppsats. Vid kursens slut kommer ett seminarium att ägnas åt kursuppsatserna, varvid varje student kommer att opponera på en kursuppsats.

Examination

Examinationen inbegriper deltagande vid seminarier, vilket alltså är ett obligatorium, samt bedömning av det muntliga framförandet och de skrivna texterna. Kursuppsatsen skall vara 10-12 sidor, typsnitt 12, radavstånd 1,5. Betyg: VG, G, U. Kursbetyget avspeglar alla kurskraven. För att godkännas måste studenterna delta aktivt vid seminarierna och lämna in alla texter. Kursuppsatsen är avgörande för betyget, men alla delar spelar roll.

När studenternas kursuppsats bedöms är de viktigaste kriterierna 1) förmåga att förhålla det normativa eller empiriska problemet till litteraturen 2) självständig och kritisk analys, 3) analysens uppbyggnad, struktur och tydlighet. Ett typiskt VG inbegriper inte bara en korrekt och sorgfällig framställning av den relevanta litteraturen, utan även en självständig och sofistikerad analys. En enkel uppbyggnad där forskningsfrågan systematiskt präglar hela uppsatsen och förstås i förhållande till relevant forskning är en typisk egenskap hos en VG-uppsats.

I kursen fästs stor vikt vid den muntliga diskussionen om principiella frågor i det levande seminariesamtalet, varför frånvaro vid de obligatoriska seminarierna endast i utomordentligt ringa utsträckning kan kompenseras med skriftliga kompletteringar. Vidare ställs mot bakgrund av kursens inriktning på rationellt tänkande om svåra normativa, teoretiska och empiriska frågor stora krav på att språket i de inlämnade skriftliga uppgifterna är korrekt och precist, och detta gäller oavsett om studenten väljer att skriva på svenska eller engelska.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.