Allmänt

Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, ansvarar för kursen.

Behörighetskrav

Kandidatexamen. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna

• Beskriva och kritiskt analysera de viktigaste utbrotten av folkmord och massmord fram tills 1900-talets andra hälft
• Förvärva kunskaper om forskningsläget inom fältet och tillämpa sådan information i empiriska och teoretiska analyser
• Jämföra olika former av massmord och deras specifika historiska, politiska, sociala och kulturella utgångspunkter
• Problematisera och diskutera folkmordens och det massiva politiska våldets omfattning och skilda uttryck
• Förstå och kunna tillämpa centrala teoretiska och andra begrepp och termer av betydelse för studiet av folkmord och andra massmord
• Självständigt och reflexivt jämföra olika former av massvåld genom strukturerade komparativa metoder
• Diskutera och uppvisa förmåga att självständigt analysera de termer och temata som dominerar forskningsfältet Förintelse- och folkmordsstudier

Innehåll

Förintelsen, det armeniska folkmordet och terrorn i Sovjetunionen har sedan flera decennier fått representera det lidande som genom historien har drabbat miljontals oskyldiga civila och som ibland har syftat till att helt eller delvis eliminera olika grupper. Det faktum att de värsta utbotten av folkmord och annat massvåld har inträffat utanför en kontext av militär konflikt mellan offergrupper och förövare innebär att gängse konfliktteoretiska resonemang inte kan förklara denna typ av extremt beteende. För att uppnå ökad förståelse om folkmordens och det extrema våldet karaktär måste förklaringsmodeller tillämpas, som sätter specifika händelser i relation till deras historiska, kulturella, sociala, politiska, ideologiska och andra kontexter. Studenten kommer efter genomgången kurs att ha fördjupad kunskap om några av de viktigaste fallen av folkmord och massmord som ägt rum fram till mitten av 1900-talet, med särskild fokus på 1800-talets kolonisationsprocesser, framväxten av nationalistiska, fascistiska och kommunistiska ideologier under det tidiga 1900-talet, samt de två världskrigen. Studenterna kommer även att få kunskap om centrala teoretiska koncept, samt uppnå viktiga färdigheter i komparativ metod.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.