Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• sammanfatta huvuddragen av vad identitet är i en folk­psykologisk och vardaglig betydelse av ordet
• identifiera och diskutera filosofiska frågor om identitet i skön­litteratur
• sätta teoretisk litteratur om frågor om identitet i relation till skönlitteratur
• identifiera några moraliska konsekvenser av att använda identitet som ett sätt att sortera in människor i kategorier
• argumentera för och emot olika användningar av kategorin identitet.

Innehåll

"Identitet" används på ett vardagligt, folkpsykologiskt och icke-tekniskt sätt för att uttrycka vår självuppfattning, inklusive våra sociala roller och de relationer som vi odlar som viktiga. X är till exempel mor och universitetslärare samt delar sitt liv mellan Sverige och Finland. Identitet kan inbegripa yttre egenskaper som vi inte har någon kontroll över, såsom hudfärg eller socioekonomisk klass. Identitet omfattar också politiska åsikter, religion och våra moraliska attityder. Identiteter har också utvecklats till etiketter med vilka vi kategoriserar andra människor, förklarar våra egna handlingar och utifrån vilka vi behandlas på det ena eller andra sättet av andra. Var kommer dessa identiteter ifrån? Är de bindande? Hur ska vi förstå de strukturer och moraliska konsekvenser de för med sig? Hur kan vi på ett fruktbart sätt ifrågasätta dem som tvingande kategorier? Den här kursen introducerar filosofiska frågor om "identitet" i denna mening. Förutom teoretisk litteratur använder vi på kursen nyare skönlitteratur där olika lager av identitet skildras, analyseras och ifrågasätts. Vi kommer också kortfattat att ta oss an den metodologiska frågan som detta väcker: vad kan skönlitteraturen säga oss om identitet? Kan den komplettera filosofisk litteratur i ämnet och i så fall varför och hur?

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och obligatorisk seminarier. Seminarierna är interaktiva och studenter förväntas delta och bidra.

Examination

Deltagande i seminarier, en längre uppsats och en kortare skriftlig uppgift. Den kortare skriftliga uppgiften kan komma att bli föremål för en muntlig presentation.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Den muntliga presentationen som nämns under Examination är beroende av antal studenter.