Klinisk medicin 1

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 3ME106

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
3ME106
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Medicinsk vetenskap G2F
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G)
Fastställd av
Programkommittén för läkarprogrammet, 18 januari 2023
Ansvarig institution
Institutionen för medicinska vetenskaper

Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Farmakologi, Fysiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Medicinsk cellbiologi, Metabolism och endokrinologi, Människokroppens byggnad och funktion, Neurobiologi, Patologi och immunologi, PU 1-2 och PU-momenten på termin 3. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagt lärande (VFU).

Mål

Omfattande ämnesområdena kardiologi, thoraxkirurgi, periferkärlkirurgi, angiologi, strokemedicin, lungmedicin, allergologi, klinisk fysiologi, anestesi, akutmedicin, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, gastroenterologisk kirurgi, den lilla kirurgin, klinisk farmakologi, samt propedeutik, klinisk farmakologi, etik och professionellt förhållningssätt:

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Identifiera symtom och fynd som relaterar till tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, redogöra för utredning av dessa, samt beskriva relevanta differentialdiagnoser, såväl ur primär- som slutenvårdsperspektiv.
  2. Redogöra för förekomst, etiologi, patofysiologi, kliniska manifestationer, diagnostik, differentialdiagnostik, utredning, behandlingsmöjligheter, uppföljning, prognos avseende sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  3. Relatera basvetenskapliga kunskaper till patofysiologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  4. Beskriva riskbedömningssystem för svikt i vitala funktioner och deras användande, samt redogöra för indikationer för endotrakeal intubation.
  5. Översiktligt redogöra för kirurgiska/kateterburna typingrepp vid gastrointestinal-, kärl-, thoraxoch lungkirurgi, med avseende på indikationer, preoperativ utredning och vanliga postoperativa komplikationer.
  6. Redogöra för rehabilitering och sekundärpreventiv farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanliga och farliga sjukdomarna inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  7. Identifiera riskindivider och riskfaktorer för sjukdomar inom ovan nämnda medicinska ämnesområden och redogöra för lämpliga livsstilsinterventioner och farmakologisk behandling i preventivt syfte.
  8. Redogöra för principer och indikationer för klinisk fysiologisk, radiologisk och nuklearmedicinsk diagnostik för hjärt-kärl och lungsjukdomar.
  9. Beskriva grunderna för preoperativ kardiologisk bedömning.
  10. Redogöra för initial handläggning och behandling av patient med svikt i vitala funktioner enligt ABCDE-konceptet.
  11. Redogöra för principerna för de vanligaste anestesimetoderna och utförande och principer för epidural- och spinalanestesi, samt redogöra för orsak till och behandling av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna till anestesi
  12. Redogöra för olika lokalbedövningstekniker inklusive farmakologi vad gäller de vanligaste lokalbedövningsmedlen
  13. Bedöma vätske- och elektrolytbalans samt redogöra för behandling av rubbningar i vätske- och elektrolytbalans
  14. Beskriva förekomst, orsaker, profylax och behandling av vanliga/allvarliga postoperativa komplikationer.
  15. Redogöra för förekomst och definition av olika typer av smärta, skillnad på akut och långvarig smärta, samt olika behandlingsprinciper för smärta.
  16. Redogöra för basala farmakokinetiska parametrar och deras kliniska betydelse, indikationer för och tolkning av koncentrationsbestämning av läkemedel, åldersbetingade variationer i läkemedelseffekter och farmakokinetik, mekanismer bakom läkemedelsinteraktioner, samt för mekanismer bakom läkemedelsbiverkningar och hur de kan undvikas och varför de ska rapporteras.
  17. Redogöra för e-system som används inom hälso- och sjukvården och etiska och juridiska aspekter på relaterade till användandet av digitala verktyg och hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. 

B. Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Ta upp anamnes samt genomföra riktad kroppsundersökning på patient som söker eller vårdas för sjukdom/misstanke om sjukdom tillhörande de inom kursen ingående ämnesområdena.
  2. Identifiera och tolka fynd i anamnes och status relevanta för de inom kursen ingående ämnesområdena.
  3. Bedöma patient med akuta tillstånd inom de i kursen ingående ämnesområdena och föreslå initialt handläggande.
  4. Dokumentera mottagningsbesök med adekvat struktur inklusive användning av journalens sökord för de i kursen ingående ämnesområdena.
  5. Formulera, med utgångspunkt från patientfall, arbetsdiagnos, rimliga differentialdiagnoser och remisser för vanliga undersökningar.
  6. Tolka resultat av vanliga undersökningar inom de i kursen ingående ämnesområdena och kritiskt värdera styrkor och svagheter hos dessa undersökningar.
  7. Föreslå och motivera val av basbehandling med hänsyn till individens särskilda omständigheter vid vanliga tillstånd.
  8. Genomföra en systematisk sökning, relevansbedömning och kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur inom kursen ingående ämnesområdena, samt skriftligt och muntligt rapportera resultatet av granskningen.
  9. Tillämpa hygienrutiner på en operationsavdelning, inklusive preoperativ handtvätt och sterilklädsel vid kirurgiska ingrepp.
  10. Genomföra ett preoperativt bedömningssamtal med fokus på riskpatienter.
  11. Bedöma behovet av, och ordinera, nutrition, inklusive total parenteral nutrition.
  12. Initiera och utvärdera behandling av patient med akut smärta.
  13. Utföra vanliga medicinska procedurer inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, samt när relevant tolka erhållna resultat.
  14. I kliniska patientfall välja läkemedel och dosering baserat på kunskap om faktorer som orsakar variation i läkemedelssvar.
  15. Tillämpa sekretesslagstiftningen korrekt i olika kliniska situationer.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Utveckla vad professionellt ansvar innebär i rollen som läkarstudent och läkare, samt bemöta patienter, anhöriga, studiekamrater och vårdpersonal på ett respektfullt och professionellt sätt inom undervisning/praktik inom ovan nämnda medicinska områden.
  2. Redogöra för etiska grundprinciper vid bedömning av svårt sjuk patient inför ställningstagande till vård på exempelvis intensivvårdsavdelning och identifiera situationer där vårdbegränsningar kan övervägas.
  3. Ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling inom de i kursen ingående ämnesområdena.
  4. Fungera som både ledare och följare i teamarbete runt akut sjuk patient.

Innehåll

Kursen omfattar ämnesområdena kardiologi, thoraxkirurgi, periferkärlkirurgi, angiologi, strokemedicin, lungmedicin, allergologi, klinisk fysiologi, anestesi, akutmedicin, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, gastroenterologisk kirurgi, den lilla kirurgin, klinisk farmakologi, samt i propedeutik, klinisk farmakologi, etik och professionellt förhållningssätt.

Undervisning

Kursen inleds med undervisning i professionell utveckling, därefter teoretisk och praktisk undervisning i ämnesområdena kardiologi, thoraxkirurgi, angiologi, strokemedicin, kärlkirurgi, lungmedicin, klinisk fysiologi, anestesi, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, gastroenterologisk kirurgi och den lilla kirurgin och avslutas med inläsning och examination. Basvetenskapliga kunskaper integreras fortlöpande i denna undervisning. I tillägg till de ämnesinriktade studierna sker undervisning om relevanta regelverk, samt i etik och professionellt förhållningssätt. Undervisningen omfattar föreläsningar, demonstrationer, färdighetsträning och praktiska övningar i simulerad och reell klinisk miljö, gruppundervisning, falldiskussioner samt seminarier. Tyngdpunkten i det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på deltagande i studentmottagning, undersökningar och vid operation/ingrepp. Deltagande i jourverksamhet ingår. Undervisningen sker i huvudsak vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men den verksamhetsförlagda undervisningen kan även förläggas till andra sjukhus, företrädesvis inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen och praktiskt prov. Därutöver genomförs kontinuerligt praktiska examinationer i form av bedömda moment vid seminarier, falldiskussioner och laborationer, auskultationer med handledande läkare och gästronder, samt klinisk tjänstgöring vid studentmottagning eller motsvarande. På kursen används portföljexamination vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter, tester, samt bedömningar av "Entrusted Professional Activities" (EPA), värderingsförmåga, vetenskaplighet och professionellt förhållningssätt i en elektronisk portfölj. Det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt. För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin